Medaljsnackis!

Medaljer är ett känsligt ämne. Vissa vill ha och andra tycker det är skrot. Jag tycker olika från gång till gång, beroende på medaljens utseende och vilket lopp det är.  På ÖST häromveckan fick man välja om man ville ha medalj eller låta plantera ett träd. Hedervärt. Och jag skäms lite för att jag valde medaljen. Men den var så fin….

Jag blir glad varje gång jag ser den. Den ligger på skrivbordet för beskådan flera timmar varje dag. Medaljen från Hässleholmsloppet gick ett annat öde till mötes och hamnade i medaljskrot utan att ens bli fotograferad.

Men den stora snackisen den här veckan är ändå Köpenhamn marathons nya medalj. Som ser ut som något man nyligen grävt upp ur jorden…

Att läsa kommentarerna under inlägget där medaljen presenteras är förstaklassigt nöje. Den har verkligen upprört känslor och jag har lärt mig nya danska ord som kedelig och sølle…. (tråkig och usel)

Folk är så arga att Cph marathon fått gå in och bikta sig. Lova att ta hänsyn till feedback nästa år. Undrar om det gäller t-shirten också…

Vad säger du? Hiss eller diss på medaljen?