Det var två veckor sedan jag sprang mitt onsdagspass efter jobbet och det hade hunnit hända grejer minsann!
Tar på mig reflexvästen som vanligt eftersom det alltid hinner bli mörkt innan jag kommer hem. Men alltså, jag känner mig lite fånig. För solen skiner som bara den…
Tänker att det nog snart ska bli mörkt och fortsätter cruisa genom stan i min snajsiga reflexväst. Lite som att komma i badtofflor till skidbacken kan jag tänka. Tiden går och kilometrarna tickar, men hallå, det blir ju aldrig mörkt. Trots att jag stannar och fotar, tar omvägar över väldigt branta backar och kryddar med några extra kilometer.
Reflexvästen får nog krypa till sommarförvaring nu. Långt ner i en låda. Var är champagnen liksom?
2 Kommentarer
Hannas krypin
16 mars, 2023 kl 20:42Jag tillhör ju den typen som tycker att man ska använda reflexväst även på dagtid. För man inte syns inte på bilväg bland alla murriga färger. Så ”reflexvästa” på du, tycker jag.
Anna
17 mars, 2023 kl 18:03Sant. Lite som bilar utan ljus på dagen. Värdelöst!