Svenskt mästerskap eller rosa tröja?

Helsingborg marathon är förutom världens bästa marathon även arrangör för det svenska mästerskapet för veteraner 2022. Och det är ju coolt. För jag är ju veteran, även om det låter mer som en gammal bil än som en glad löpare med rosa tröja…

Anyway. Att vara med i ett svenskt mästerskap låter ju jättecoolt. Även om man skulle komma sist. Det är ju något att skryta om för sina barnbarn. Men det finns en hake. Man måste springa i klubbtröja.

Min klubb har vita kläder. Det är sämsta möjliga för hejarklacken och försämrar oddsen att bli hejad på med ungefär en miljon.

Jag har en t-shirt och ett linne i klubbens färger. T-shirten är snäppet för tight och lite för tät i tyget, i fall värmen skulle bli tuff. Oskönt alltså.

Linnet har en skärning därbak som blottlägger min sport-bh och avslöjar att jag inte köpt någon ny på den här sidan seklet. Jag måste alltså shoppa. Och hinna provspringa….

Min rosa tröja är min turtröja. Jag har haft den på ALLA Helsingborg marathon utom 2017. Och då gick det jättesakta! Möjligen beroende på Ultravasan i benen, men mest troligt pga att tröjan var turkos. Och tänk om vit är ÄNNU långsammare!

Jag kan faktiskt nästan inte tänka mig att springa utan den rosa. Den rosa färgen gör sig dessutom superbra på bild tillsammans med den guldiga målgångsfilten. Tröjan är liksom så färgglad att den fått pryda både Helsingborg marathons hemsida och årets presentkort.

Vasd säger ni, ska jag offra tröjan för att kunna titulera mig mästerskapslöpare…?