Vi har lopp i morgon, en A-B sträcka på 50 km, och idag var det dags att banmarkera.
Mina sträckor är 8, 4 och 5 km. Utspridda över typ hela världen. Jag behöver förutom att hitta rätt stig, lyckas hitta bilvägen mellan ”mina” områden. Google maps hjälper mig men ibland undrar jag var den egentligen tar mig.
Första 8 km tar två timmar. Fredrik och Laurent markerar andra delar, med två cyklar, varav en fungerande… Det tar också tid.
Klockan hinner passera både lunch och mellis och lite nödproviant till trots är blodsockret på ordentlig nedgång. Så när jag inser att jag glömt ta med en pil och därmed får springa sista tvåkilometerssträckan två gånger är tårarna nära.
När allt är markerat har vi lång väg kvar. Vi ska packa bilar. För att undvika mental breakdown skickar jag in Fredrik på Ica. Jag beställer en sån där mellanmåls-keso med nötter och bär. Vill ha kallt och crunch. Det ska gå fort att slänga i sig för jag vill bara hem.
Så kommer han ut från affären. Med en vanlig keso (30% rea) och en ananas! Ni läste rätt, en ANANAS! Hur tänker han att jag på ett smidigt sätt ska få ihop dessa ingredienser till ett mellanmål. Vi är liksom i en bil!
Dessutom skär sig ananas och keso.
Skilsmässan är faktiskt ganska nära men jag har några nödnötter kvar. Att pimpa min keso med. On the fly.
Nu måste jag äta. En elefant. Annars är loppet i fara. Och äktenskapet….
5 Kommentarer
Susanne
13 augusti, 2022 kl 21:24Ibland undrar man 😄 Men han kanske också hade lågt blodsocker?
Hannas krypin
14 augusti, 2022 kl 17:45Ja du, det kan man fråga sig vad som egentligen hände där. Men det blev en rolig anekdot av det hela. :-D
Helena
14 augusti, 2022 kl 18:49:-D
ingmarie Nilsson
14 augusti, 2022 kl 19:24DET hade A aldrig vågat! haha!
Anna
15 augusti, 2022 kl 22:05Han är klok han :D