Aktuellt

När till och med jag blir törstig. Och hamnar på TikTok!

Jag dricker nästan aldrig när jag springer. Tar med mig vätska på längre turer och kommer alltid hem med nästan alltihop. Men när temperaturen idag  landade på 29 grader blev till och med jag törstig. Jättetörstig.

Kanske är det för att mitt barndoms skidspår har blivit tre gånger så backigt sedan jag sist var här, som jag plötsligt blir så törstig.  Jag dör i varje uppförsbacke och så här mellan fyra ögon…. jag får till och med stanna och pusta efter den tredje branta backen på kort tid. Att flytta till Malmö har varit en vinstlott på alla sätt utom när det gäller backförmågan.

Jag inbillar mig att det är vätskevästens fel att jag känner mig så tung. Den vägde ju trots allt ett kilo när jag började. Tro tusan att det blir tungt att lyfta fötterna! Att jag precis tömt den är en annan sak. Det känns bra att ha något att skylla på.

I alla fall. För första gången i mitt liv måste jag fylla på vattenflaskorna under passets gång.  Helst vill jag hitta en kran ute i det fria för att slippa klampa in genomsvettig på en restaurang i lunchrusning och tigga vatten. Men det finns såklart inga slumpmässigt utplacerade kranar. Funderar på om jag ska våga mig in på den där restaurangen ändå, eller om det är bättre att knacka på hos någon sur farbror och riskera bli uppäten av en hund. Kanske enklast att haffa någon ute med gräsklipparen? Allt känns jobbigt, men det är torrt i strupen nu. Så dyker IKSU upp. Där är folk svettiga. Och förstår att man kan bli törstig om man tränar.  Det känns inte ens pinsamt och plötsligt har jag två proppfulla vätskeflaskor i västen. Älskar när lösningen bara regnar ner i huvudet på mig.

Fast det konstigaste idag är inte att jag blev törstig. Det konstigaste är att min dotter hittade mig på TikTok. Alltså jag fattar inget. Hur hamnade jag där bland snusen?

 

 

Inga kommentarer

    Lämna ett svar

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.