Det är under uppvärmningen som en av deltagarna i den främre raden ber mig släcka lampan. Alltså den lilla spotlight som är det enda ljus vi har. Jag vet att spinnare generellt vill ha nedsläckt men beckmörkt? Men ok. Jag släcker ner.
Det är först ett par låtar in i upplägget som det börjar strula lite. När jag behöver läsa min fusklapp för att veta när intervallerna börjar och slutar. Jag ser inget. Svart mot vit bakgrund funkar, men just intervallraderna har jag färgat ljusgrå och då är det kört. Kontrasten för liten för ögon som passerat 23…
Som tant med förstoringsglas behöver jag använda ficklampan på telefonen för att reda ut det. Ibland misslyckas jag och då blir intervallerna lite som de blir. Men alltid lite för långa.
Men vad fasen. Det var inte jag som ville ha mörkt…
4 Kommentarer
ingmarie Nilsson
21 april, 2022 kl 19:27Och bättre för långa än för korta! Dessutom vet ju deltagarna inte hur det skulle varit enl lappen. :-D
Anna
22 april, 2022 kl 13:56Eller hur. FÖr korta är det värsta som finns! Då blir man liksom snuvad på det sista.
Tantaugusta
21 april, 2022 kl 21:19Jag ska på spinning i morgon eftermiddag. För mycket glasväggar för att det ska kunna bli mörkt. Tack och lov – jag tycker vanliga upplysta pass är tillräckligt jobbiga 😅
Anna
22 april, 2022 kl 14:00Tur i alla fall att man inte kan snubbla på något när man spinnar. Annars hade det varit livsfarligt för mig :D