Regn

Regn är det läskigaste som finns när man tittar ut. Fruktansvärt när de första dropparna tränger genom tyget. Och helt fantastiskt när det liksom är kört.

Mina första 8 kilometer är regnfria. Men äckligt fuktiga då solen grillar på den plaskvåta marken. Det är när själva passet är gjort och de är dags för de avslutande 5 x 100 meter stegringslopp som festen börjar. Himlen öppnar sig. Det är omöjligt att värja sig. Stackars hundägare står och trycker under träden. Och så jag. I shorts och t-shirts, genomblöt från topp till tå.

Trycker på i steget. Skiner som en sol. Passerar samma hundägare. Fem gånger fort, fem gånger joggandes. Två tjejer på käpphäst börjar heja tillslut. I brist på annat nöje under trädet.

Blir liksom inte mer fredagsfeeling. Jag måste sluta tro att jag hatar regn. Jag älskar det ju faktiskt….