Jag äger inga högklackade skor. Kan inte gå normalt i dem och tycker inte om att ha ont i fötterna. Vi snackar människoskor alltså. På cykelskorna har jag klack, fast där fram…
Att gå i cykelskor är det värsta som finns. Och precis alltid när jag tagit dem på mig inser jag att jag glömt hälften av mina saker och måste klampa omkring i hela huset för att leta rätt på dem. Till min sovande tonårings förtret…
Just då ligger heller aldrig sakerna där de ska.
Cykelskor är extra jobbiga när man dessutom ska bära på en cykel. Så som i trappor upp och ner från perronger. Bara tanken på trapporna på Kävlinge station kan ge mig grav ångest. Speciellt efter 10 mils cykling till Österlen, och en tvåtimmars tågresa hem.
När Fredrik föreslår att vi ska åka till Marieholms trapplösa station och cykla hem därifrån istället, tvekar jag inte en sekund! 10 kilometer extra på cykeln är mycket lättare än två trappor. Fast då sa han aldrig att det skulle vara motvind… Vi som redan haft 10 mil av den varan!
Ja alltså vi har cyklat igen. Och ätit lunch på Byvägen 35. Men mest har vi vågat vägra gå i cykelskor!
Inga kommentarer