Aktuellt

Jagad…

Alltså upplägget på dagens cykelrunda var grymt. Jag måste dela med mig. För även om ni är flest löpare här inne så borde ni kunna använda idén….

Fredrik och Alva ska orientera på Söderåsen och jag ska passa på att cykla dit för att slippa de vanliga stråken. Via omväg har jag 57 kilometer dit. Orienterarna förväntas vara färdigtränade klockan 11:30, och jag börjar cykla så att jag i teorin ska vara där samtidigt.

Om jag når vår mötesplats innan de är klara ska jag fortsätta cykla hemåt tills de kommer ifatt mig med bilen. Hur långt jag hinner beror på hur mycket vilse de kommit i skogen, och hur bra det går för övningsköraren att köra…
Är jag inte framme vid mötesplatsen när de är klara ska de köra hem, och jag får cykla. Närmsta vägen hem är 33 km och jag kommer i så fall att landa på 90 km och årslängsta.

Förutom det spännande i att inte veta hur lång rundan kommer att bli, kryddas upplevelsen av de svarta molnen på himlen. Det här är rundan jag inte vet NÄR jag kommer hem eller HUR blöt.

Anyway. Passerar vår mötesplats klockan 11:35, fem minuter efter tidtabell. Och då har jag varken stoppat för kisspaus eller foto. Men jag har cyklat uppför ”Lotta på Åsen”, och den som gjort det förstår att man kan tappa lite tid här. Backen är brant så hjärtat slår dubbelvolter och cykeln nästan välter baklänges. I alla fall känns det så. Nerförscyklingen mot mötesplatsen går desto fortare och jag hinner notera bilen i ögonvrån när jag passerar. Den ser parkerad och stängd ut, och jag ser varken Fredrik eller Alva. Från och med nu är jag jagad…

Jag tänker att de borde komma snart och vill inte ödsla någon tid på att äta. Jag har en bar med mig men den var tänkt för alternativet att jag skulle cykla hela vägen hem. Nu snackar vi kilometer och varenda en är värdefull.

Jag börjar bli hungrig. Men vill hålla undan. 70 km är ju en fin siffra. Undrar var de är förresten…?

Når 70 och tänker att 75 vore fint. Då ska jag ringa och fråga var de är. Trampar på. I jakt på kilometer. Men vill inte stanna på 75…

Vid 78 km hör jag en bil komma upp bakom och jag är ikappåkt. Rejset är slut och jag får snällt packa in mig i bilen.

Jag är genomblöt av regn men mest glad över det fantastiska upplägget.

Ni borde verkligen prova. Som wings for life på cykel. Känslan av att bli jagad är verkligen en trigger. Måste hinna en kilometer till….

15+

Inga kommentarer

    Kommentera

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.