Vädret idag alltså. 2 grader, blåsigt och snöblandad regn. Som att åka i en tidskapsel rakt tillbaka till Stockholm marathon 2012. Eller Österlen Spring Trail 2017. Den som var där vet. Ni andra kan googla. Eller läsa vidare.
Stockholm marathon går i juni. Det är per definition en sommarmånad. Jag hade dagarna innan loppet få ge klädtips i självaste Kvällsposten och slog till med kjol och tunn långärmad. Ett råd jag hoppas ingen följde. Den hade förmodligen frusit ihjäl. I juni har man inte en tanke på vintertights. Det hade jag inte heller. Jag sträckte mig till långa tights, underställströja, väst och tunna vantar. Det räckte inte. Jag frös så läpparna var blå. Jag frös så jag hotade lämna Fredrik för att han sprang för sakta. Jag frös som jag ALDRIG trodde jag någonsin skulle få uppleva igen. Men jag hade fel…
ÖST går i april. Det är per definition en vårmånad. Att det finns något som faktiskt heter aprilväder är lätt att glömma när knopparna börjar slå ut och blommor färgar marken lila, gul och vit. Jag hade glömt aprilvädret. Jag frös så mycket att jag inte kunde äta under loppets sista 25 kilometer. Jag kunde liksom inte använda mina händer. Jag frös så jag tog skydd på ett utedass och stannade där i 15 minuter utan att ens vara toanödig. Jag frös så att jag inte kunde starta värmen i bilen efteråt och bara satt och grät i väntan på Fredrik.
När jag vaknar idag är vädret bekymrande likt vädret vid loppen ovan. Men vis av erfarenhet vet jag nu att det finns aprilväder och att sommar inte alls har något med tjockleken på tightsen att göra. Jag tar på mig mina tjockaste tights och den REGNTÄTA löparjacka jag införskaffade mig strax innan ÖST 2017 men aldrig använde.
Jag fryser inte. Snöflingorna är härliga. Regnet är coolt. Leran är slafsig men ganska kul.
Det kan vara ett slitet uttryck men alltså det där med väder och dåliga kläder stämmer ju. Idag var jag preppad och fick en skön stund i misären. Fredrik och dottern var inte lika fulla av visdom. De fryser fortfarande…
Men ändå. Nu hade det varit skönt med vår, tycker ni inte?
6 Kommentarer
ingmarie Nilsson
11 april, 2021 kl 17:45Det är lustigt det där för jag klarar att frysa efter kallsim men aldrig annars. Springa och frysa är ´hemskt! Hoppas du tinat upp nu!
Ang maran så tror jag funktionärerna hade det värst det året. Tänk dig att stå stilla i det vädret en hel dag. Vilka hjältar! Jag var sjukvårdare och det var kallt nog trots vindskydd. :-O
Jag fuskar och åker till våren i morgon!
Anna
12 april, 2021 kl 15:12Imorgon är ju idag! Har du åkt?? Playitas? Alltså hjälp vad avis jag blir! Hur länge var det?
Helena
11 april, 2021 kl 23:18Jag hade kortärmat, korta tights och långa kompressionsstrumpor i Sthlm. Frös mycket mindre än alla vars kläder klistrade mot både armar och ben… Kommer dock fortfarande ihåg hur illa jag tyckte om Scandics snålspolande duschar när jag kommit tillbaka till hotellrummet :-D
Anna
12 april, 2021 kl 15:13Det var det där med kortbenat och kortärmat. Jag ska aldrig visa ditt svar för Fredrik…. :D Han har hävdat i alla år att det var smartare!
Sten-Åke Persson
12 april, 2021 kl 10:12Det året Anna körde jag Ringsjön runt, det värsta jag varit med om.
Anna
12 april, 2021 kl 15:13Ja det förstår jag. Livet är ju minst 10 grader kallare på cykel! Hurv!