Boll utan boll

Jag har haft en balansboll liggandes orörd i sovrummet i typ fyra år. I förra veckan fick jag tummen ur, släppte ut luften och packade ihop den. Sen gick jag till naprapaten…

Naprapaten avslutar besöket med att ge mig hemläxa. Och såklart är det just övningar på balansboll!

Under de fyra åren bollen legat och skrotat har jag naturligtvis försnillat pumpen. Jag står alltså med en väldigt platt boll och ingen pump när det är dags att göra min läxa. Men ett litet bakslag i planeringen stoppar inte mig. Jag ger mig på de övningar som inte kräver boll så länge.  Fredag kväll traskar jag runt i vardagsrummet med gummiband runt låren. Klämmer knän mot ett yogablock och kryper omkring på alla fyra. Utifrån kan de ha sett aningens märkligt ut, speciellt den sista….

Bollövningarna passar jag på att göra efter dagens spinningpass på gymmet. Det går så där. Bollen är sumpig och jag sjunker ner halvvägs till marken när jag sätter mig. Och på sidobålsövningen som följer får jag kramp i hela sidokroppen. Den där ofrånkomliga konsekvensen efter ett långt och tufft spinningpass.

Jag får sätta upp en plan för att lyckas bättre framöver. Jag tror det börjar med en pump.