Skåneleden SL2 Hörby-Höghult-Knivsåsen

Efter helgens urladdning tar vi oss friheten att hitta lugnet i naturen. Fortsätter vår vandring längs Skåneleden SL2 söderut. Planen är att vika av till Österlenleden längre fram för att så småningom nå Ystad Saltsjöbad lagom till bröllopsdagen den 1 juli.

Etapp: 9 (Start: Fulltofta Riksvägen)-10-11-12-13 (avslutar på Knivsåsen efter ungefär halva etapp 13)
Hur: Vi tar tåget till Lund, byter till tåg till Höör och avslutar med buss 470 mot Fulltofta Riksvägen.  Från målet Knivsåsen tar vi bussen tillbaka till Lund.
Svårighetsgrad: Lätt vandring. Ofta platt och rakt fram. Kupering vid Rövarekulan, men i övrigt består den största svårigheten i oklippt högt gräs och brännässlor…

Dagens vandring börjar på samma ställe som den förra. Med buss till Fulltofta Riksvägen. Och precis som förra gången glömmer busschauffören att stanna. Återigen, var på din vakt om du tänker köra samma upplägg. Vi skriker och han stannar. Därmed kommer vi ett par hundra meter närmare Skåneleden och får en kortare promenad på den livsfarliga vägen. Den är lika livsfarlig denna gång. Galna omkörningar, stora lastbilar och så långt från semesterlugn man kan komma. Det är inte ett långt avsnitt på vägen men det känns som en evighet innan man äntligen får vika av in i skogen.

Första biten in mot Hörby är lättpromenerad med mycket asfalt och cykelvägar. Vi har bara kommit ett par kilometer innan vi går vilse pga otydlig skyltning. I en korsning finns orange markering åt två håll, men vi ser bara den ena. Den som leder till busshållplatsen i Hörby. Den vi borde ha följt sitter så långt bort att vi inte ser den.  När dagens planerade vandring ska bli 30 km är man inte överlycklig över bonuskilometrar i Hörby city, men nu vet vi i alla fall hur det ser ut där…

Vi får en första känsla av att det är en oanvänd del av Skåneleden vi promenerar på när en tant vi möter utbrister: Åh, vad kul att se människor! Känslan ska bekräftas längre fram…

Vid Ringsjöstrand stannar vi för ett första fikastopp innan vi traskar vidare på banvallen mot Gudmuntorp. Nu snackar vi spikrakt framåt. Länge.

När stigen viker av är det högt gräs vi ska bemästra. Det känns som ingen gått här på väldigt länge. Och om det bara vore gräs… Nu är det nässlor också. Svider dödsskönt på smalbenen. Eller inte. Jag säger till Fredrik att jag ska tipsa om långbyxor på bloggen. Han tycker jag ska tipsa om machete. Ni får välja själva!

Framme i Gudmuntorp tar vi lunch vid kyrkan. Här finns toalett och vatten. Vi lutar oss mot ett träd, sätter på Greta Thunbergs sommarprat och njuter i solen. Det här är dagen vi fortfarande gillar solen. Dag 2 är tongångarna annorlunda…

Hittills har vi mest gått rakt fram genom öppna landskap, nu ska vi snart få lite omväxling när vi närmar oss Rövarekulan, skogen, kuperingen och skuggan. Men innan dess ska vi få se något som får mig att tro att jag hallucinerar. En kamel. På en åker går en kamel! Jag gnuggar mig i ögonen, väl medveten om att jag sovit extremt lite de senaste dagarna. Men kamelen försvinner inte. Tvärtom kommer han närmare när vi visslar. Skinnet har liksom lossnat under knäna och det ser ut som han går omkring i utåtsvängda byxor. Kamelen Kennet. Eller nått. Jag tror fortfarande att jag drömt, men Fredrik såg honom också…

Kamelen Kennet gör underverk med humöret och jag nästan studsar fram mot Rövarekulan och skogen. Vilket ställe. Det går förvisso sjukt mycket uppför men det känns kul att få testa något annat än rakt fram. Då vet vi ännu inte att vi snart ska passera en väldigt antik skylt i Löberöd. Orten där ingen är under 100 år….

Fredrik har börjat drömma om glass och vi tar en paus på torget utan för ICA. Slösaren och prylnörden visar plötsligt upp en väldigt ekonomisk sida när han räknar ut att det är billigare att köpa fyra Magnum i ett paket än två lösa Magnum. Vilket gör att han snällt får äta tre stycken för att inte bidra till matsvinn. Allt medan byns hundraåringar kommer i skytteltrafik till bankomaten.

På blomaffären i byn fyller vi på vatten och köper grymt goda ostcrackers. Ett måste om du har vägarna förbi.

Efter Löberöd har vi en timme kvar till tältplatsen i Höghult där vi ska övernatta. Vi börjar bli trötta nu, men det är inget mot vad vi ska uppleva nästa dag.

Mer om det sen. Dagen vi inte orkade säga ett ord….