I morgon skulle jag ha sprungit Simris Alg Ultra 60 km. Men ödet ville annorlunda. Höften och Corona gjorde gemensam sak och liksom ställde in alltihopa. Och på ett sätt är det ju lika bra när ont och ont sammanfaller.
Men ingen plan A utan plan B.
Den naturliga plan B vid inställt lopp hade ju varit att springa sträckan på egen hand. Att sjunka djupt i sanden längs strandpartierna, att svära över hårda stenar, kämpa, tvivla, blåsa bort, övervinna och slutligen casha in finishermuggen. Som redan var beställd och finns för uthämtning för den som ändå springer.
Men när höften omöjliggör plan B går man över till plan C.
Plan C innefattar långcykling, kaffe i naturen, utomhusmiddag, tält, utegröt, vandring, cykling, finmiddag, lyxfrulle, vandring och kaffebar.
Plan C behöver tamejtusan inte vara så pjåkigt!
6 Kommentarer
Märta Johansson
17 april, 2020 kl 21:54Plan C verkar helt OK den med!
Anna
20 april, 2020 kl 20:51Plan C var en riktigt bra plan!
Esther
17 april, 2020 kl 22:51Äntligen, jag längtade efter ny rapport av en utenatt med all äventyr som ingår. Så spännande eftersom jag själv är för feg…trevlig helg!
Anna
20 april, 2020 kl 20:52Haha, jag är också feg. Sedan vårt göteborgsäventyr förra året har jag blivit jättenojig. Man får leta plats med omsorg :D
Johanna
17 april, 2020 kl 23:49Ändå lite skönt när två dåliga grejer kommer samtidigt, det känns liksom inte riktigt lika onödigt då. Tycker att plan C låter alldeles underbar också!
Anna
20 april, 2020 kl 20:52Jag är jätteglad att allt sammanföll. Nu hoppas jag snart vara på banan igen så inte HELA våren hinner rinna iväg!