Järvens stig 2020 – hur hamnade jag där?

Jag undrade vad ni ville läsa här på bloggen nu när jag ligger och glassar mig på en strand i Costa Rica. Sånt som jag kunde preppa hemifrån…
Robert svarar blixtsnabbt: ”Jag noterade att ditt namn dyker upp i anmälningslistan för Järvens stig under Idre fjällmarathon kommade sommar. Berätta mer om det!”

Jag tappar hakan en smula. Vad är ens Järvens stig? Och varför skulle mitt namn dyka upp där…?  Konsulterar den allsmäktige Google och mycket riktigt står mitt namn där.  Och det finns bara en misstänkt, det är han som står ovanför i anmälningslistan: Fredrik! Han som gillar terräng, sten och elände. Han som egentligen inte kan springa 84 kilometer men som gör det ändå. Han som inte tvivlar på sig själv och inte svär när fötterna viker sig. Han som har tålamod med rötter och orkar koncentrera sig flera timmar i sträck.

För asfaltballerinan är upptäckten i startlistan en chock i julefriden. Hon som vill mata kilometer utan att behöva koncentrera sig. Hon som räds stenarna och livrädd för ramla springer så sakta att klockorna stannar.

På hemsidan beskrivs äventyret så här:

 Järvens stig är här. 84 km i vildmarken, med långa obanade partier och med ont om mobiltäckning. Här får du möta vildmarken, på vildmarkens villkor.

– Det här är en riktigt kärv bana. Den följer gamla fäbodleder, som ibland nästan inte finns längre. Cirka 25 km är helt obanade, berättar tävlingsledare David.

 – Järven är ett rovdjur, en effektiv rendödare som fruktas av samerna. Den lever i fjällnära, kuperad skog, den är uthållig och kan röra sig över stora områden. Den är lynnig och det är svårt att förutse vad den ska företa sig. Järven betraktas allmänt som en elak jävel, precis som den här banan.

Så mycket INTE jag.

Någon som vill köpa en startplats? Trevligt sällskap av min mycket söte man ingår. Han brukar inte börja gnälla förrän efter 12 kilometer,  och han går att få på bättre humör med choklad.

Järvens stig alltså. Hur tänkte han där?