Januari till juni hittar ni här och här. Nu följer fortsättningen…
Juli
Pga extremt mycket cyklande har jag inte hunnit sakna löpningen riktigt. Jag har så här halvvägs in i sommaren cyklat närmare 200 mil men nu börjar jag bli sugen på testa vingarna. Eller löparbenen. På en promenad i Umeå ska jag ta mina första löpsteg på två månader och jag är livrädd. Springer ett par hundra meter smärtfritt och tänker att det nog finns hopp. Dansar värsta segerdansen men bakslagen kommer att komma…
I slutet av månaden är det O-ringenveckan. Min solo-vecka utan familj som jag kan förgylla hur jag vill. I vanliga fall brukar springa men i år får jag tänka lite utanför boxen. Det blir en vecka med en superlång promenad till kaffe och cykelrundor både till Österlen och Halmstad. Det går ingen nöd! Utom på de där löppasset jag får bryta efter 180 meter. Bryter passet och bryter ihop. Men jag kommer igen.
Augusti
I augusti börjar nervositeten inför Helsingborg marathon. Jag måste ju vara med, annars kommer jag ju aldrig kunna stoltsera med att ha sprungit alla loppen vid 70 års ålder. Jag har ett excelark där jag räknar ut exakt hur mycket av banan jag måste springa för att hinna i mål i tid. 24 km måste jag springa. Jag har inte sprungit längre än 14 sedan i maj…
Men det går. På en tid dryga 25 minuter långsammare än vanligt går jag i mål i Helsingborg den 31 augusti. En sten lättar. Jag är fortfarande med i gamet.
September
Alltså hände det ens något i september? Jag var på spa och sen fick jag ont i hälsenan. Så här i backspegeln var det nog inte årets roligaste månad. Förutom spa:t då…
Inga kommentarer