Ibland hade jag också velat se cool, fokuserad och hård ut. Glida över målgången med en gest som visar power och förmedlar en blandning av utmattning, styrka, stolthet och glädjetårar. I stället ser jag Pippi Långstrump på varje bild. Helsingborg marathon bjuder i vanlig ordning alla löpare på gratis fotografproffsiga bilder från loppet. Och jag är Pippi på alla. Så även på de bilder som tagits av Fredrik, kompisar och kollegor. Fånigt glad liksom. En linslus utan fokus.
Jag hade nästan bjudit på cappuccino till den som hittar mig seriös på bild. Eller en bild där jag ser åtminstone ser lite småsur ut. Ja så får det bli. Den som först hittar en surbild bjuder jag!
10 Kommentarer
Marie
5 september, 2019 kl 18:47Äsch då! Du förmedlar ju löparglädje och Runners High på varenda bild. Så hoppas att ingen lyckas hitta någon allvarlig. Ifjol när Mikaela Larsson vann Sthlm så var hon den enda i elitklass som var den enda som såg glad och lycklig ut och inte bara stängde av klockan utan verkligen jublade, det är så det ska se ut tycker jag.
A-mamman
6 september, 2019 kl 08:19Instämmer! Den som ser glad ut på en mara verkar också väldigt väl tränad. När jag sett en kort film från målgång på ett lopp så såg jag ut som en plågad och bajsnödig kärring. Det är helt sant. Tyvärr!
Johanna
6 september, 2019 kl 00:01Näää varför se hård ut när man kan vara Pippi Långstrump?! Mycket roligare att vara glad istället för att se ut som sju svåra år, tänker jag. Men så gick jag också i mål med ett enormt leende över hela ansiktet, så jag måste kanske vara lite partisk… :-D
Anna
8 september, 2019 kl 21:45Okej, då fortsätter jag att vara glad :D
Anita
6 september, 2019 kl 09:02Om du såg hård och cool ut skulle jag tänka att det nog inte är så roligt att springa maraton. När jag ser dina bilder och du ser så lycklig ut så blir jag nästan tårögd och tänker att det är nog himla roligt att springa maraton, det ska jag också göra!
Anna
8 september, 2019 kl 21:45Så sant. Det är roligare att ha roligt! Jag fortsätter att inte se hård och cool ut, så ingen blir avskräckt :D
Gert Persson
6 september, 2019 kl 11:29Det är roligare att se foton på glada människor än på sura. :) Det syns ju att det är roligt att springa
marathon om man ser glad ut. :)
Anna
8 september, 2019 kl 21:46Bra poäng där!
Staffan
6 september, 2019 kl 13:24Instämmer med Marie ovan, det är ju kul att springa och ännu roligare att tävla – Race with a smile, de allra flesta gör det ju enbart för vårt höga nöjes skull så varför inte passa på att slappna och njuta lite? Jag fick också kommentarer att jag såg så glad ut på alla bilder efter årets Stockholm Maraton och ja, jag var glad att återigen springa det härliga loppet och dessutom springa det bra, och det ger mångdubbelt tillbaka i energi i form av att bjuda publiken på ett leende och en tumme upp också! Fortsätt bara!!
Anna
8 september, 2019 kl 21:47Jag kommer aldrig lyckas se cool ut även om jag försöker, jag har ju alltid så in i bängen kul. Svårt att inte le fånigt då ju! Så jag fortsätter leka Pippi :D