Uppdrag hare

Jag är knappt ombytt, halvhungrig och lite lätt kissnödig. Jag har fått ett uppdrag som hare och tänker att det är kvalitetstid med barn, inte träning.  Och det är just då, när jag tror att jag inte tränar, som jag hittar det bästa av flow! 

Uppdraget är två kilometer i femminutersfart. Jag ska hålla farten och dottern ska hänga på. Det är en bra bit fortare än hon brukar, och vi slänger oss med termer som snabbdistans för att det ska låta proffsigt.  Tänker mig att det kommer bli lite jobbigt även för mig, med de halvkassa förutsättningarna jag har. Hallå kissnödig, ingen kan springa då…

Trampar igång tröskverket och det känns mest överallt.  Två kilometer senare händer något. Hela maskineriet går igång och benen springer plättlätt. Liksom bara rullar…

Plötsligt protesterar dottern då hennes klocka visar 4:45-fart. Jag har gått bananas igen. Jag är nog ingen höjdare på att farthålla. Men jag skärper mig.

Lugnar ner mig och njuter av det galna flowet. Försöker peppa men får bara till svar att jag ska vara tyst. Drar henne över mållinjen på 4:56. Mitt första uppdrag som pacer är genomfört och jag är efter omständigheterna ganska nöjd. Kanske ska se mig om efter en ny karriär. Pacer alltså. Eller hare. Om vi ska prata lite mindre proffsigt.