Långpass för vindrädda

Jag ville ha skog som skydd mot vinden men hade inte helt återhämtat mig från förra helgens lerchock. Jag ville ha torra motionsspår, men de är sällan långpasslånga. Så jag uppfann roligaste långpassupplägget.

I Skrylle finns en massa motionsspår, och väljer man tillräckligt många av dem får man ett långpass. Jag siktar in mig på tian, sjuan, femman och trean. Enligt konstens alla räkneregler bör det bli 25 km men jag vet att de mäter generöst därute och att summan av kardemumman borde bli precis de 24 km som står i mitt träningsprogram.

Varv 1: 10 km.
Förväntansfull med humöret på topp. Banan börjar med sluttande nerför i en hel kilometer och vem känner sig inte i toppform då liksom? Det kryllar av söndagsflanörer med hundar. Och ALLA hoppar till en halvmeter när jag springer om. Jag tänker att det kanske inte borde vara helt oväntat med en löpare i ett motionsspår men alla verkar tro att jag är en yxmördare.
Stöter i hop med två killar när femman och tian möts och jag hör hur den ena säger till den andra: HENNE HÄNGER VI PÅ. Varpå de drar upp farten tills den andra killen lägger in protest. Det går visst för fort och jag lämnar dem bakom, fylld av nytt friskt söndagssjälvförtroende! Det visar sig behövas för att ta sig upp de fyra bergstopparna mot slutet av banan. Vi snackar alper i Skåne.

Varv 2: 7 km.
25% avklarade. För jag räknar procent av varven, inte av distansen. På så sätt tickar procenten fortare och fortare mot slutet.  Det gäller att lura sig själv. Det är allt löpning handlar om. Träffar samma personer om och om igen. Springer jag åt fel håll? Varvet besparar mig två av de tyngre backarna från första varvet.

Varv 3: 5 km. 
Halvvägs. I antal varv. I verkligheten är jag ju snart framme. Hur gick det till? Det här varvet är ännu flackare. Jämfört med sjuan har banan kapats med ytterligare två grymma backar. Börjar känna målvittring.

Varv 4: 3 km. 
Så kort att jag knappt hinner tänka.  Plötsligt har jag sprungit 24 km utan att jag riktigt märkte hur det gick till. Jag räknade liksom bara varv…

Hemma vid datorn upptäcker jag att varv 2-4 har gått i EXAKT samma kilometertid. På sekunden. Jag borde ta anställning som Fröken Ur!