Meningen med Funbeat

Jag reggar min träning på Funbeat. Får ågren om jag inte kommer ihåg exakt hur många minuter jag höll på. Utvecklar avancerade metoder för att uppskatta tider med så exakt precision som möjligt. Hellre exakt fel än ungefär rätt är mitt motto. 

Jag vet inte varför jag håller på. Kollar aldrig på träningspassen i efterhand. Drar inga lysande slutsatser av vilken träning som ledde till vad. Vilken kombo av intervaller gjorde personbästa och vilket upplägg gav löparknä? Jag behöver inte en träningsdagbok för att förstå att fyra marathon på tre veckor gör en lite sliten…

Det enda jag hittills använt Funbeat till är en årssammanställning som ett lagom billigt blogginlägg på nyårsafton. Då man hellre är ute och springer än att blogga. Hellre preppar lyxefterrätt eller pimpar partyhatten. Tills igår. Då fann jag kanske inte meningen med livet, men meningen med Funbeat!

Så här. Jag var på Kickoff med jobbet 2008. Det var ett fantastiskt ställe med fin natur. Dit jag hade kunnat tänka mig att åka igen. Utforska till fots. Men jag kunde inte komma på var det var! Det var Irland eller Nordirland, men hur mycket jag än tänkte klingade varken Dublin eller Belfast bekant som någon flygplats jag besökt. Jag har funderat på det här i flera år. Var var jag egentligen?

Så kollade jag bloggen där jag skrivit Irland, men på något sätt var jag inte övertygad ändå. Det kändes inte som Irland. Så slår det mig: Funbeat ljuger aldrig.  En GPS-fil är en GPS-fil är en GPS-fil. Och såklart sprang jag när jag var där. Offrade en pubkväll för en morgonjogg. Sån är jag.

GPS-filen visar Portaferry. Nordirland. Nu slipper jag grubbla mer.

Och fortsätter snällt att mata in siffor i Funbeat. En vacker dag kan de komma till användning…