Fart-tipset Allan

Jag lovade ju ett rafflande avslöjande om vad som kan hända när man bara ska ta en selfie. Och sen glömde jag bort att blogga. Det har typ inte hänt sen någon gång på våren 2008.  Jag förstår om ni gått som på nålar hela dagen. Kanske refreshat sönder själva internet. Men här är sanningen.

Om man av en händelse råkar lägga sig i mossan för att ta en selfie och inte riktigt lyckas få till det på varken första, andra eller tjugoåttonde försöket kan man upptäcka hösten på ett alldeles särskilt läskigt vis.

Jag ligger alltså raklång i mossan med armen sträckt mot skyn. Försöker fatta var jag ska titta för att blicken ska bli rätt. Att jag aldrig lär mig. Tusen försök och jag blir aldrig nöjd. Antingen har jag dubbelhakor, blixtflottig panna eller så ser jag bara allmänt flintskallig ut. Därför tar det en ganska lång stund innan jag ger upp och fotar mina fötter istället. Ett par skor ser liksom aldrig fåniga ut eller gör konstiga miner.

När jag väl dokumenterat skorna inser jag att jag inte ser dem längre. Det har blivit mörkt. Jättemörkt.

Och så börjar det låta så där konstigt som det bara gör i skogen när det är mörkt och man är väldigt väldigt ensam.

Jag lovar. Jag sprang 700 meter till bilen på två sekunder. Dagens fart-tips!