Maratontankar

Två veckor innan Stockholm marathon brukar de sociala flödena svämma över av nervositet, pepp och ladd. Någon har tränat för lite, någon har ont i ett knä och någon blev olägligt förkyld. Är man inte anmäld själv är det nu den stora avundsjukan börjar smyga sig på. När man liksom vill vara med och leka.

Med 11 dagar kvar till Köpenhamn marathon är det vitsippor i mina flöden. Lite rapsfält och några svettiga post-intervallbilder.  Av Köpenhamn märks inget. Det är kanske därför jag råkade glömma bort att jag anmälde mig just dit. Och fick ett våldsamt uppvaknande när startbeviset dök upp i mailen idag.

What? Ska jag springa maraton? Och så går jag här och tror att allt är som vanligt.

Jag är faktiskt inte ens nervös och har ännu mindre satt upp någon plan.

Jag kan förmodligen göra 3:30 men det är inte tanken. Jag tänker att jag ska spara lite krut, så jag inte behöver ta så mycket löpvila efter. Löpvila är nämligen det tråkigaste med långa lopp. Typ som att packa upp väskan när man varit ute och rest. Ett nödvändigt ont.

Backar man bara litegrann kan man njuta fullt av loppet, få en omfattande sightseeing i den danska huvudstaden, highfajva med glada barn och vara hyfsat löpredo redan efter någon dag. En vacker dag ska jag gå för pers, men då ska jag inte spontananmäla mig tre veckor innan utan satsa ordentligt och följa program. Men jag skjuter upp det lite och glassar runt ett varv extra i min comfort zone.

Någon annan som ska dit?

15 Kommentarer

  • Svara
    Åsa
    10 maj, 2017 kl 19:07

    Yes, vi är ett gäng från Helsingborg som ska över och gästa huvudstaden. För egen del firar jag 10-årsjubileum. 2007 sprang jag mitt första maraton i just Köpenhamn. För övrigt har jag en mancold just nu och är tveksam till om jag någonsin kommer att bli frisk. Det har bara gått två dagar men jag har redan glömt hur det kan vara att en näsa som inte är täppt, en normal röst och en hals som inte begår självmord varje gång jag sväljer.

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2017 kl 22:33

      Asch vad trist med förkylningen! Krya på dig!!! Och lycka till !

  • Svara
    Richard Jack (RunSweden)
    10 maj, 2017 kl 21:42

    Jepp, blir Köpenhamn. Men kommer hem från USA kvällen innan, så ska verkligen softa mig genom loppet. Ta det som ett ”vanligt” långpass. Ska försöka njuta och uppleva…om jag inte somnar springandes, av jetlaggen. :)

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2017 kl 22:32

      Jag är mest nervös för kullerstenarna…. det gör ont bara jag tänker på dem!

  • Svara
    Petter Stjernkvist (@Ch1may)
    10 maj, 2017 kl 21:49

    Jadå, för tredje gången. Träningen har gått lite halvskakigt under våren men med tanke på hur sliten jag känner mig finns det kanske hopp om en gryende form. Först blir det Lundaloppet 5km den här helgen. Sen får vi se!

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2017 kl 22:31

      Det går alltid bäst när man tror man är sliten och ur form :) Lycka till på Lundaloppet! Själv är jag hare åt dottern och hoppas på en lugn och fin tillställning :)

  • Svara
    Mia
    11 maj, 2017 kl 04:56

    Nä, men du har ju verkligen fått mig att få upp ögonen för detta lopp ;) Nästa år kanske. Gå för pers? Kan behöva en hare då Anna som ligger några meter framför och skriker ”Choklad och Cappuccino! Snart!”

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2017 kl 22:30

      Den haren kunde vara du! om du inte hade så mycket annat för dig den dagen :O

  • Svara
    A-mamman
    11 maj, 2017 kl 09:50

    Stort lycka till! Och vilken grej att kunna ta det lugnt, försöka njuta längs vägen, en läsare skriver ju ”vanligt långpass”. Tänk som många, som ändå joggar en del i sin vardag, som aldrig varit ens i närheten av att springa drygt 4 mil! Som kanske, kanske kan mäkta med det en gång i livet. Wow, alltså. Själv kommer jag aldrig att göra det och är ju glad varje gång jag avverkat milen.

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2017 kl 22:29

      Man ska aldrig säga aldrig … :)

  • Svara
    Förvånad
    11 maj, 2017 kl 11:08

    Vad skönt med en sådär cool attityd till ett marathon. Lycka till! Själv börjar jag vara rätt nervös för mitt kommande traillopp om två veckor och två dagar. Det lär bli att löpa i snö.

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2017 kl 17:10

      Om jag skulle springa i snö, skulle jag också vara nervös.. :)

  • Svara
    Lisa S
    11 maj, 2017 kl 14:01

    Lycka till Anna! Springer du hellre helmaror framför halva?? Blev du taggad under Vårruset att börja springa kortlopp eller kör du alltid långpanna?

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2017 kl 17:09

      Gillar båda. Men man kan ju springa fler halvmaror på ett år. Ibland blir jag trött på att behöva ta det lugnt före, och återhämta mig efter en mara. Halvmaror kan man peta in lite fler av utan att det påverkar träningen runtomkring så mycket. Kortlopp är jag aldrig jättesugen på, det är så mycket jobbigare :) Springer i princip aldrig under 11 km på träning. Fast det är klart det hade varit kul att briljera på en femma eller på milen… med jag drar mig som bekant för de där intervallpassen som krävs…

  • Svara
    Trail och Inspiration
    12 maj, 2017 kl 09:36

    Tycker det är allmänt lite ”hets” i löpartrådar. Har knappt sett något om Göteborgsvarvet heller och det är ju till helgen liksom!
    Fast skönt att inte läsa 100-tals paniktankar känner jag ändå… :-) Det blir som det blir. Och det brukar bli bra.

    Kram M!

  • Kommentera