Varför jag springer?

Jag älskar att hitta lösningar och göra roligt av tråkigt. Dottern skulle på orienteringsläger i helgen.  På Österlen, nio mil hemifrån. Att köra 18 mil t/r för att lämna idag och lika långt för att hämta i morgon är själva definitionen av tråkigt.

12523914_10153495559521748_8145793911937933630_n

Så vi bokade in hos på Drakamöllans gårdshotell för att slippa köra hem igen. Utnyttjade den lediga dagen till sånt vi gillar allra mest: springa, äta god mat, bo på hotell och äta semla…

943819_10153495565761748_5231596662735424710_n

Skåneleden från Hörröd tar oss genom den plumsigaste snö och hela tiden nästan önskar jag att jag ska ramla. Det ser liksom så mjukt ut. Som att landa i bomull. Planen är 34 km med lunchdepå i Brösarp. Fast med en hel disk med semlor blir det inte bara lunch utan även semmelpremiär.  Att springa på lunch OCH semla är inget att rekommendera. Det tar minst 5 km innan magen gungar med i löptakten. Innan dess står den mest rakt ut och motarbetar benens rörelser i en helt galen icke-harmoni. Dessutom är det konstigt att rapa en kombination av räka och mandelmassa…

Vid 30 km vill jag ta paus för huvudstående. Står på alla fyra med underarmarna i marken. Händerna knäppta framför mig. Precis när jag ska skicka upp benen blir vi passerade av en man som ser MYCKET fundersam ut. Som om jag ligger och ber.  Eller så tycker han bara min Hello Kitty-buff var osedvanligt fin, vad vet jag.

Småkalla efter en halvdag utomhus i många minusgrader tinar vi sedan upp framför brasan på gårdshotellet. En trerätters på det och dagen är fulländad.

8161_10153495564366748_3321326564085222364_n

Om jag någon gång undrar varför jag springer så är det just för detta. För att orka äventyra, upptäcka och njuta av naturen när den är som bäst. Det här är liksom belöningen för alla de där rundorna som kallas löparvardag. De där rundorna på cykelvägar i motvind… Och den belöningen är SÅ värd!

img_1591

Att någon sedan tror att jag springer i minus tio för att ”visa upp mig” är faktiskt mest sorgligt. Idag mötte vi bara ett par kor och någon gris. De verkade inte minsta imponerade…

19 Kommentarer

  • Svara
    Mia
    16 januari, 2016 kl 21:24

    Underbart Anna! Den där någon verkar ju inte klok på en fläck. Haha… Men det är väl bara att sluta salta jordnötter denna kväll och gå alla in för sin ortorexi…

  • Svara
    caroline
    16 januari, 2016 kl 21:54

    Haha, hon e ju inte bitter :)

    Jag gillar dina äventyr ivilket fall! ?

    • Svara
      Anna (orka mera)
      17 januari, 2016 kl 20:01

      Äventyr är kul. Älskar att imponera på djuren i skogen :)

  • Svara
    Mari
    17 januari, 2016 kl 09:57

    Mm, det är just precis därför en springer. Håller med :) underbart och spontant.

  • Svara
    Lotta
    17 januari, 2016 kl 15:13

    Men stackars tragiska människa. Mest tråkigt att jag klickade på din länk och gav henne en till läsare av det fånigaste jag läst på länge..

    • Svara
      Anna (orka mera)
      17 januari, 2016 kl 20:02

      Funderade många gånger innan jag la upp länken. För jag vill liksom inte ge henne trafik. För det är väl precis det hon vill ha. Fast så kunde jag inte låta bli….

  • Svara
    Förvånad
    17 januari, 2016 kl 17:22

    Ja jag gjorde som du Lotta. Vad förargligt. Det inlägget var ju för dumt. Man tror väl inte att man är bättre än andra för att man håller på med någon viss form av motion någon viss tid på året. Och varför är det ok att visa upp sig på gymet?
    Man får springa när man vill och av vilken orsak man vill. Men det där med äventyr gillar jag.

    • Svara
      Anna (orka mera)
      17 januari, 2016 kl 20:03

      Rent spontant känner jag att det är mer visa upp sig på gymmet än i skogen. Det är ju ingen som går snorig på gymmet precis eller snyter sig över axeln….

  • Svara
    hopihopi
    17 januari, 2016 kl 18:43

    Äh, man får väl springa när man vill? Som om jag springer för att visa upp mig…

    • Svara
      Anna (orka mera)
      17 januari, 2016 kl 20:04

      Om jag sprungit för att visa upp mig hade jag inte valt en Hello Kitty-buff :)

  • Svara
    Andreas
    17 januari, 2016 kl 18:55

    Låter så härligt. Har presentkort på en gårdsövernattning, snart dags att bruka tror jag. Längtar lite till eko trail Österlen med när jag ser detta. Tror långa slingan passerar drakamöllan. Jag tror han gillade buffen.

    • Svara
      Anna (orka mera)
      17 januari, 2016 kl 20:05

      Ett tips är att utnyttja innan snön försvinner. Grymt härligt att sitta på en gård i total tystnad och allt är vitt. Det var en fantastisk upplevelse som inte händer så ofta i denna del av landet…

  • Svara
    Kari
    18 januari, 2016 kl 09:20

    Ser helt underbart ut! Jag älskar sådana där mini-äventyr över helgen, speciellt när de kan kombineras med semlor.

    • Svara
      Anna
      18 januari, 2016 kl 11:46

      En semla kan krydda vilket äventyr som helst! Man får passa på medan säsongen är rätt :)

  • Svara
    Nina
    18 januari, 2016 kl 10:53

    Åh gudars, ge mej en en sådan där upplevelse tack! Inklusive allt :)

    • Svara
      Anna
      18 januari, 2016 kl 11:46

      Hoppas du får till en! Fast jag har för mig att semla är något annat i finland… så se till att det blir rätt sort bara :)

  • Svara
    Emmi - explorista.se
    18 januari, 2016 kl 22:36

    Vilket härligt inlägg, blev helt glad! Mysig upplevelse, härlig träning och goda semlor, kan det bli bättre? :D

    • Svara
      Anna
      19 januari, 2016 kl 14:05

      Nej semlan var liksom kronan på verket! Mycket svårslaget :)

    Kommentera