Jag – en joggare?

Blev intervjuad för Lokaltidningen igår. Med anledningen av Kävlinges nya motionsspår. Och som en av Kävlinges löparnördar skulle jag få äran att testspringa banan. Ett galet hedervärt och trevligt uppdrag. 

Fil 2015-11-26 12 49 12
Bild från tidigare joggingtur…

Idag fick jag läsa texten där jag tituleras ”joggaren Anna Nystedt”. JOGGARE? What?

Jag vet inte precis den regelrätta definitionen på joggare respektive löpare, men jag känner mig som en löpare. Även om jag joggar ibland. På morgonen.

Jag tänker att ordet joggare andas mjukisbyxor och huvtröja. Och ett varv runt campingplatsen.

Eller har det bara med farten att göra? Kan man jogga fort? Eller löpa sakta.

Eller så är alla löpare. Och ordet joggare bara en kvarleva från det glada åttiotalet. Så är det nog. Jag tycker alla är löpare. Oavsett fart och kläder. Kan vi inte bara stryka ordet JOGGARE ur ordboken? Det klingar så omodernt…

24 Kommentarer

  • Svara
    Charlotta Sofia springer o trimmar
    27 januari, 2016 kl 17:53

    Ja, alltså, det är något med ordet joggare? Som att en lufsar liksom, gör det lite halvhjärtat? En å andra sidan tycker jag, precis som du, att en är löpare hur sakta det än går. Springer en så är en löpare! :)

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 20:03

      Jamen vad bra! Då fortsätter jag kalla mig löpare :)

  • Svara
    Christian
    27 januari, 2016 kl 18:41

    Jag känner mig nu tvungen att säga som Stefan Löfven: Det här är inte okej!

    Jag har inga synpunkter på vad andra kallar sin löpning, men inte går vi väl ut och drar av några joggintervaller, eller anmäler oss till en joggtävling? Men visst, jag kanske borde kalla mig en ultrajoggare ibland när tempot sjunker ner mot 7 minuter… ;/

    Du, kära Anna, kommer däremot nu för evigt vara känd som Joggarcoachen. Lika bra att ändra på visitkorten direkt ;D

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 20:04

      Joggarcoach alltså! Det låter grymt spännande. Ändrar genast visitkorten inför vårens joggingkurser och pt-joggingar. :)

  • Svara
    Mari
    27 januari, 2016 kl 19:24

    Håller med du, vi tar bort det där ordet. Men kul med intervju i tidningen =)

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 20:04

      Bra. Då är vi överens. Bort med det bara :)

  • Svara
    Staffan
    27 januari, 2016 kl 19:29

    Den där eviga diskussionen, om vi nu måste ha etiketter så är en joggare för mig någon som tvingar sig ut i löparspåret ett par gånger i veckan, inte för att personen gillar det utan för att denna känner sig ”tvingad” till det av hälsoskäl eller något annat. En löpare däremot gillar att springa, uppskattar det för vad det är. Det har för mig inget med fart eller träningsmängd att göra.

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 20:05

      Yes. Jag är löpare. Fast det visste jag redan, för jag har haft löparknä… :)

  • Svara
    andreas
    27 januari, 2016 kl 19:50

    Det är som one-piece. Det hette overall förr i tiden.

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 20:06

      Och gympa heter funktionell träning….

  • Svara
    Rund är också en form!
    27 januari, 2016 kl 20:02

    Egentligen inget man borde bry sig om, men förstår ändå din reaktion. ”joggare” klingar rätt illa faktiskt. Fast jag vet inte riktigt varför…

    Kram M

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 20:07

      Det låter jättefult. Fast journalister använder det. Alla hemska överfall som varit har ju varit i joggingspår och på joggingrundor. Är det något man lär sig på journalisthögskolan kanske? :)

  • Svara
    Kajsa Rosenberg
    27 januari, 2016 kl 20:34

    Joggare känns som en person som mest rör sig i sakta mak utan något direkt mål. Eller?

    Nya motionsspår i Kävlinge? Var finns dem?

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 21:49

      På Högalid, vid idrottsplatsen.

  • Svara
    Petra
    27 januari, 2016 kl 20:49

    Ja det ligger ngt i det du säger. Joggare de klingar illa. Ha ha märkligt.

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 21:50

      Ja det känns lite mossigt. Och mossig vill man inte vara :)

  • Svara
    Louise
    27 januari, 2016 kl 21:04

    Det kanske är för att jag bott utomlands i runt 10 år och min vokabulär har stannat kvar där från innan halva Sverige sprang maror, men själv skulle jag helt klart ibland säga en ”joggingrunda” även om det var ett långpass eller snabbdistans eller vad sjutton. Samma sak med att ”jag ska sticka ut och jogga”, oavsett fart eller syfte med passet :)

    • Svara
      Anna
      27 januari, 2016 kl 21:51

      Ja tänk vad språket kan springa (eller jogga…) i från en :) Jag säger ju fortfarande videofilm trots att mina barn skäms ihjäl då….

  • Svara
    Ingmarie
    28 januari, 2016 kl 07:06

    Journalisten hade säkerligen ingen koll alls! Vi som känner dig vet att du är en löpare (som joggar ibland) .Eller så kan man tänka att kärt barn har många namn… :-)

    • Svara
      Anna
      28 januari, 2016 kl 15:18

      Fast jag kom på mig själv med att skriva nerJOGG efter mitt intervallpass. För så heter det ju…

      • Svara
        Ingmarie
        29 januari, 2016 kl 06:02

        Ja men bara för att du joggar ibland så är du ingen joggare. Lika lite som du är en gångare för att du går. ;-)

  • Svara
    hopihopi
    28 januari, 2016 kl 11:02

    Joggare/jogging låter onekligen gammaldags och omodernt.. Jag stör mig också på orden, även om jag inte kan förklara varför :)

    • Svara
      Anna
      28 januari, 2016 kl 15:18

      Visst är det konstigt som man kan störa sig på ord. Jag har ett helt gäng som inte funkar för mig. Joggare är ett av dem :)

  • Svara
    Nina
    28 januari, 2016 kl 15:39

    Ja huuu, jag kan inte ens använda ordet ‘jogga’ utan att det smakar och känns konstigt i munnen. Och här i Finnlandet pratar man dessutom ofta om ‘länka’, att man far ut på länk… Kommer från finskans ‘lenkki’ som är just löptur, låter såååå fuuuult och 1982. Nä, man löper och är löpare. Inget annat.

  • Kommentera