I dag är dagen B. B som Buud och B som i Banoffeepaj.
Alltså Jonas Buud. Ultravasan, 9 mil, i 3:50-fart, vad är han gjord av? För att liksom förstå hur galet stark han är måste jag springa loppet själv. Så där bestämde jag det. Ultravasan 2016 – nästa års utmaning.
Banoffeepaj och Schweizerfudge. To die for!
Medan Jonas Buud skuttade runt i Vasaloppsspåret mumsade jag Banoffeepaj på det mysigaste stället ever – Incognito i Lund. Har ni vägarna förbi MÅSTE ni smaka underverket. Ni kommer inte bli besvikna!
I morgon struntar jag i B:na. Då blir det L som i långpass. 32 km genrep på Helsingborg marathon-banan. I galen värme. En Besorb på det…
15 Kommentarer
Mari
22 augusti, 2015 kl 16:52Ja jäklar vad han kutar.
Kari
22 augusti, 2015 kl 17:30Jag var på träningsläger med honom tidigare i sommar och sprang då sträckan på sammanlagt 12 timmar, fördelat över två dagar. Viss skillnad.
Anna (orka mera)
23 augusti, 2015 kl 16:36Det låter skönare :)
ohennig
22 augusti, 2015 kl 17:39Jag tyckte det var en lite jobbig insikt att han bara var en kvart långsammare på årets Ultravasa än vad jag var på Markusloppet förra året.
Anna (orka mera)
23 augusti, 2015 kl 16:37Ja sånt svider! Ska du springa Markus i år?
Olof
24 augusti, 2015 kl 16:33Nej, jag får nog nöja mig med snapphanen i år, men hoppas det kan bli comeback nästa.
Lotta
22 augusti, 2015 kl 21:10Det är så jäkla imponerande! Speciellt för någon som inte ens kan springa 1 km i 3:50 fart.. Vad gäller banoffeepaj så antar jag att den smakar banan så den lär jag undvika oavsett vilket fik jag är på. ;)
Anna (orka mera)
23 augusti, 2015 kl 16:38Nej bananen var liksom guldkanten! Så himla gott! Men det schweizerfudgen gick inte heller av för hackor! Så du behöver inte gå lottlös :)
Lotta
23 augusti, 2015 kl 22:21Nja, ärligt talat tror jag inte scweizerfudge är helt och fullt min grej heller, fast jag får nog inte kväljningar av det som av bananen i alla fall.. ;)
Anna
24 augusti, 2015 kl 07:03Men åååå. Du var svårflörtad :) Det finns smoothie också :)
Andreas
23 augusti, 2015 kl 07:06Jag tänker också köra ultravasan någon gång. Hade helst velat skida men finns inte så mycket snö i krokarna att träna på.
Anna (orka mera)
23 augusti, 2015 kl 16:39Skida gör jag hellre utan sällskap. För jag vill inte ha 700 skidåkare över mig varje gång jag ramlar :)
Fredrik
23 augusti, 2015 kl 10:13Kära fru. Du vet väl att du ALDRIG kan backa från vad du lovar på bloggen. 90 km i dalaterräng är härmed en bekräftad verkligheT!
Anna (orka mera)
23 augusti, 2015 kl 16:39Jag och min stora trut!
Träningsblogga-Ida
23 augusti, 2015 kl 11:06Du är ju galen!
Men det ska bli kul att följa din väg mot Ultravasan! HEJA!