2010 drog vi ihop en hel hög Kävlingefolk och sprang 50 km. Med pannkaksstopp, dansbandsdepå och kanelbullefika. 2011 gjordes en favorit i repris men pga löparknä fick jag cykla till depåerna, förvisso med ordentliga omvägar, men det blev inte riktigt samma sak. Cykeltrötthet kan aldrig mäta sig med en riktig löpardito. Aldrig.
2011 års upplaga…
I år var det dags igen. På söndag skulle det ske. Men någonting hände. Alla slutade springa typ. Ingen kände sig redo för uppdraget. Och nu inser jag att det förmodligen blir inställt. Inget springa, ingen pannkaka och inga kanelbullar. Som att ställa in julafton några dagar före dopparedan, bara sådär. Förmodligen snuvad på konfekten smider jag reservplaner. Jag vill nämligen ha roligt på söndag!
5 Comments
Sarah Jaxell
7 juli, 2014 at 21:27Anna!!! Nu ser du till att lösa detta!! Let’s move some!
anneliten
8 juli, 2014 at 20:18”Alla slutade springa”… Va? Är löparboomen över? Nåja, jag som inte bryr mig om (alla) trender envisas…
Anna
9 juli, 2014 at 12:49Ultraboomen dog i Kävlinge. Men inte löpteknikboomen, den är i full blom :) Men jag är inte den som är den, jag tänker springa ändå!
Ingmarie
9 juli, 2014 at 21:53Jag hade gärna men katt och hus behöver mig…. Kom hit vet jag! Så kör vi på Prinsen!
Anna
10 juli, 2014 at 15:53Ååååh, så frestande. Men nu verkar det som julafton blir av i alla fall. Hur länge stannar du i Halmstad?