Salomon trail tour Kristianstad -Ett annorlunda lopp

Det var i Kristianstad det hände. Det var där ALLA människor var. På vägen från bilen till nummerlappsutdelningen träffade jag på typ hela världen. Och solen sken. Vad kunde egentligen gå fel? Typ allt, skulle det visa sig…

IMG_0320 Uppvärmning à la Friskis. Minus en arm…

IMG_0322

Starten går kl 13.00 och lämmeltåget drar iväg. Första kilometern är lättsprungen och livet leker. Farten är hög och pulsen likaså. Sen viker vi av in i skogen. Stigarna blir mindre, lerpölarna djupare och rötterna fler. Jag fegar lite av rädsla att ramla och tvingas ta emot mig med armen. Blir omsprungen av en efter en. Är inte van att bli omsprungen och tappar liksom humöret lite. I vanliga fall hittar jag min plats tidigt och sen ligger jag där och tuffar. Det här är mentalt knäckande. Och jag är redan trött. Pinnar på bra i de lättlöpta partierna och utmanar mig själv för att ha lite tillgodo när jag måste sakta ner.

IMG_0378 IMG_0381
Alva på banan…

Efter tre kilometer kommer ett helt gäng löpare MOT mig. Vi har sprungit fel hela högen och ska tydligen tillbaka till start för omstart. 12 kilometer ska plötsligt bli närmare 16 och jag har svårt att ladda om. Luften går ur.

13.35 går start nummer två. Andra försöket. Många väljer att springa 6 km i stället men jag försöker på tolvan en gång till. Tempot är långsammare nu. Gissar att det är fler som tappat modet. Jag bestämmer mig för att ta det lugnt, men blir ändå ordentligt trött i de backar som bjuds. Banan är otroligt fin och rolig med alla tekniska utmaningar. Vid 4 km ska det finnas vätska och jag är ordentligt törstig eftersom jag redan sprungit närmare 8 km. Men någon vätska kommer inte. Den dyker upp först vid 7 km (= 11 för oss som sprungit fel). Sista vätskekontrollen har de lagt vid 8 km och en hel kilometer efter den första. Här snackar vi bra utspridning…. (De som sprang 6 km fick ingen vätska alls så man får väl vara glad ändå…)

IMG_0382

Jag lufsar runt efter bästa förmåga. Tar in på de få lättsprungna partierna men blir våldsamt frånsprungen så fort vi letar oss in i skogen igen. Energin börjar dala. Skalman hade liksom inte räknat med att komma iväg 35 minuter efter tidtabell och dessutom få 4 km extra uppvärmning i snabbt tempo. Tar mig i mål med axeln i behåll och gläds åt bananen som ligger och väntar på mig. Tänker att jag borde vara glad att jag ens springer lopp, bara 4 veckor efter min cykelkrasch, men är mest arg för att jag känner mig som en elefant bland rötterna. Och för att backarna dödar mig.

IMG_0386 Alva hade premiär på 6 km. För en orienterare är rötterna inget problem!

I målgång tänker jag trösta mig med ett utlottningspris, men de tänker minsann hålla på priserna tills sista person gått i mål på halvmaran. Typ 1,5 timmes väntan för en vattenflaska, om man har tur. Tror inte det….

Summa summarum: halvklantigt arrangemang, underbar natur, dålig kondition och ännu sämre teknik. På det igen nästa år. Förhoppningsvis med mindre löpvila i benen och mindre kraschade axlar!

22 Kommentarer

  • Svara
    Ingmarie
    10 maj, 2014 kl 19:55

    Jag tycker mycket gick rätt! Se det som väldans bra träning och som du själv skriver är det helt fantastiskt att du gör detta när du för 4 veckor sedan nära dog. Heja dig!

    • Svara
      Anna
      10 maj, 2014 kl 21:20

      Såklart är jag jätteglad att jag överhuvudtaget kan springa. Tacksam till tusen faktiskt! Tog bara lite slut på energi med all fördröjning och extra spring och då är det lätt att negga lite. Med magsäcken påfylld och några timmar senare kan jag se det ur en liten annan synvinkel :)

  • Svara
    Marina
    10 maj, 2014 kl 20:10

    Nog var det väl bra gjort av dig!? Men visst, jag kan absolut förstå din frustration, som du vet… Hoppas du inte tyckte jag var framfusig som kom fram och hälsade.
    Jag åkte direkt vidare till dotterns dansuppvisning och ligger hela familjen i soffan och slappar. Maken och sonen, som båda sprang fel och därmed väldigt långt med deras mått mätt, gör så lite som möjligt ikväll.
    Imorgon ger jag mig på ett yogapass och sedan börjar en ny vecka med nya träningsmål.

    Ha det bra!

    • Svara
      Anna
      10 maj, 2014 kl 21:24

      Jätteglad att du kom fram och hälsade! Det var kul att prata med dig och höra att du mår efter omständigheterna bra. Har tänkt på den där hunden och din hemska berättelse från och till hela dagen. Så glad att någon hörde dig och kom till undsättning. Ha en kanonhelg och återigen, kul att får prata med dig och få ett ansikte på dig :) (ber om ursäkt för att jag var lite svettig. såg mig själv i spegeln efteråt och det var ju inte LITE salt jag hade alstrat…)

  • Svara
    petra
    10 maj, 2014 kl 20:19

    Hej. Såg dig. Mm sambon min var också en av er som fick starta om. Drygt. O missen med vätskekontrollen är hemskt klantigt. Men wow ändå för dig. Efter 4 veckor bara. Bra kämpat! !!

    • Svara
      Anna
      10 maj, 2014 kl 21:26

      Ahhh, du skulle kommit fram och hälsat. Hade varit roligt att prata med dig! Men vi ses kanske i sommar i Åhus då :)

  • Svara
    Elisabeth
    11 maj, 2014 kl 00:27

    Jag sprang också fel på 21: an. Det var snitslar i båda riktningarna, jag var ensam och lyckades ta fel. Det var riktigt surt! Eftersom hela familjen väntade hade jag ingen lust att backtracka och få 26 km istället för 21 km. Tror vi får ge lite feedback till nästa år. För skogen och banorna är verkligen fantastiska!

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2014 kl 07:08

      Helt galet med snitslingen! Har fyllt i enkäten med mina åsikter och hoppas de gör det bättre nästa år! För som du säger, naturen är fantastisk och man vill ju liksom springa där igen :)

  • Svara
    Snorkkis
    11 maj, 2014 kl 03:50

    Så skönt att du är så återhämtad ändå. Men vilken lopp-storry. Tur att ni deltagare verkar så toleranta!

    • Svara
      Anna
      11 maj, 2014 kl 07:09

      Den fantastiska naturen kompenserar för det mesta, men såklart hade det varit roligare om saker funkat som det skulle!

  • Svara
    Lina
    11 maj, 2014 kl 08:55

    Naturen låter fantastisk, tråkigt med snitsligen.

    Skönt att du är så pass återhämtad! Bra kämpat!

  • Svara
    Gert
    11 maj, 2014 kl 09:41

    Jaså du sprang i Kristianstad.Synd på snitslingen men det var tydlingen trevligt ändå.Roligt att du kan vara med igen i loppen.Bra kämpat. :)

  • Svara
    Andreas
    11 maj, 2014 kl 11:03

    De blir som de blir ibland! Haha på tal om orientering. Fick mig att tänka på den här klassikern. http://piggelina.se/2012/09/vilse-i-pannkakan-2/

    • Svara
      Anna (orka mera)
      11 maj, 2014 kl 18:33

      Haha, den där får jag äta upp! Extra pinsamt bland orienteringsfolket! Men de känner till min förmåga att hamna fel. Kommer alltid i sista sekund till tävlingarna då jag oftast sprungit en hyfsat stor ofrivillig omväg…

  • Svara
    Niklas Nilsson, Härlövs IF
    11 maj, 2014 kl 13:25

    Hej Anna! Vi får helt klart jobba lite mer med den interna kommunikationen, där det vad vi vet gjordes tre rejäla misstag igår… Två snitslar som inte var rätt under dagen och en vätska som kom helt vilse… Men det är inte helt enkelt att snitsla ca 30 km så att det blir så bra att alla hittar rätt. (Men vi ska kolla om det finns några andra alternativ på bansträckning till nästa år där slingorna går som närmast varandra – i år hann vi inte med den biten när det låg vindfällen i skogen fram till för bara några dagar sedan… För två veckor sedan gick det knappt att komma fram på några ställen…)

    • Svara
      Anna (orka mera)
      11 maj, 2014 kl 18:37

      Vet av erfarenhet från eget lopp att det är jättesvårt med snitslingen, och att man omöjligen kan förutse alla möjliga felspring. Har dock aldrig varit med om ett helt startfält på villovägar, men någongång ska vara den första :) Glad att ni är medvetna om felen och hoppas ni hittar en bra lösning till nästa år. För jag vill hemskt gärna komma tillbaka nästa år. Och springa 21 km (fast inte mer…).

  • Svara
    Rund är också en form!
    11 maj, 2014 kl 15:56

    Förstår frustrationen! Men ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta när det blir smått katastrof-artat… :-(
    Det är väl inte första gången Salomon anordnar ett traillopp? Borde de inte veta vad som är viktigt…?

    • Svara
      Anna (orka mera)
      11 maj, 2014 kl 18:38

      Om inte förr så vet dom det nog nu :) Hoppas på bättre lösningar till nästa år!

  • Svara
    Mari
    11 maj, 2014 kl 16:02

    Själva loppet i sig låter härligt. Skog och natur, yes!! I love it :) men mindre kul att starten blev som den blev.. Tråkigt. !!

  • Svara
    Johanna
    11 maj, 2014 kl 20:33

    Oj, jag skulle nog ha varit fly förbannad. Brukar ha nerverna på utsidan då jag springer lopp om vi säger så… :) 4 km extra är dessutom ganska mycket, speciellt för dem som kanske skulle slå distansrekord i och med 12 km.

  • Svara
    Löparlisa
    13 maj, 2014 kl 07:58

    Hahaha, vilken grejj…

  • Svara
    Lina
    13 maj, 2014 kl 18:04

    Jag sprang 21:an men sprang fel en bit…väldigt knäppt när dom missar att stänga av och snitsla om..

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.