Idag fick jag äran att springa på löpband.
Nej jag har inte provat skor eller sprungit intervaller. Jag har idkat uppvärmning inför min PT-träning. 5 minuter på löpband i 9 km/h. Lugnt och fint. Och förskräckligt läskigt.
På dessa 5 minuter hann jag behandla livets mer väsentliga frågor. Typ:
-Varför springer folk på löpband?
-Varför finns en skärm när man ändå inte kan titta på den utan att tappa balansen?
-Vad är nöjet med att ha någon springandes bredvid sig när man ändå inte kan springa om?
-Vad händer om jag flyger av? Och vem kommer jag att landa på?
-Vad händer om det blir strömavbrott? Och vilken kroppsdel får ta smällen?
Fem frågor, fem minuter. En tanke per minut.
För en sak ska jag berätta. Jag kan inte tänka och springa på löpband samtidigt. Då ramlar jag av.
Och det är ju själva tänkandet som är halva nöjet med löpning. De fria tankarna som handlar om allt och inget. Som rensar ut gammalt och tar in nytt. Nya infallsvinklar. Lösningar på problem.
Rena överlevnadstankar och krisplaner för att klara en eventuell avflygning är inte lika avkopplande.
Så mina vänner. Jag fortsätter springa ute. I ur och skur. I regn och rusk. Och is…
10 Kommentarer
Sara
15 augusti, 2011 kl 17:07Jag håller med precis. Löpband ska enbart användas till uppvärmning inför annan träning.
Linda
15 augusti, 2011 kl 17:52Jag håller med dig, ute är helt klart bäst!
jag tackar dig också för tipset om konventet :D Kommer bli toppen!
LL
15 augusti, 2011 kl 20:21Haha! Rätt tänkt. Själv gillar jag det inte heller, men ser en viss poäng om jag ska springa intervaller eftersom jag har svårt att plåga mig!
Daniel
15 augusti, 2011 kl 20:34Här är en som gillar löpband! :lol:
Jonna
15 augusti, 2011 kl 20:48Ute är bäst och ger en helt annan dimension… men ibland tycker jag löpband är KUL! För att få springa och svettas i shorts och linne mitt i vintern, för att få exakt-koll på hur snabba och långa intervallerna är, medmera!
Sara
15 augusti, 2011 kl 21:07Instämmer till 100%
Sofy
15 augusti, 2011 kl 21:12Jag älskar ute – men om man springer en del inne kommer man in i det till slut, kan bli liksom lite ”mys-känsla” med att lubba på i sin egen värld bland andra liksom. Och springer man fort kan man känna sig jättetuff! :)
Thomas
15 augusti, 2011 kl 22:29Håller med dig helt och hållet :-)
anneliten
15 augusti, 2011 kl 22:43Vad som händer vid strömavbrott vet jag. En idiot försökte få sitt trasiga band att fungera genom att dra ut sladden till grenuttaget som försörjde alla löpbanden, inklusive mitt. Tvärstopp är det som händer.
Anna (orka mera)
16 augusti, 2011 kl 14:33Sara – för min del inte ens det. Jag var livrädd hela tiden…
Linda – varsågod! Det kommer att bli grymt!
LL – fast intervaller känns ju jätteläskigt. För om man stumnar så sitter man på väggen :)
Daniel – jag vet! Du är galen :)
Sara – :)
Sofy – mysa på löpband går det??? Jag kunde inte slappna av en sekund. Får nog öva på det där!
Thomas – bra. Vi är några löpbands-vägrare här hör jag!
anneliten – usch då. Hoppas du inte slog näsan!