Betade av fyra nya mil i morse, på min väg mot de 150 som ska avverkas innan Vättern.
Körde min favoritrunda som går utmed havet vid Barsebäck. På våren får man se både knallgul raps och blått härligt hav på denna runda. Idag såg jag bara dimma. Och lite snö. Kanske var det därför kroppen började protestera just här. Fick ont lite varstans och tyckte det var allmänt trist med cykling.
Sen hände något vid Saxtorpsrondellen. Fick ny energi och började tävla mot klockan. Om 5 minuter skulle distansen vara x, sen piskade jag mig dit, 5 minuter i taget. Och vips var jag hemma. Nöjd och glad.
Tills jag läste in rundan i datorn…
Snitthastigheten pinsamt låg. Slagen med hästlängder av självaste Viveca. Så för att inte knäckas fulltständigt skyller jag i från mig. Allt är cykelns fel. Tjocka feta däck. Stora läskiga dubbar. Och jackan. Två nummer för stor. Fångar nog all motvind i hela Skåne…
För det kan väl inte vara jag som är ur form? Hur ska jag då överleva Vätternrundan och cykelturen till Umeå?
Det är bara att bita ihop och beta av milen. 140 kvar. Inte ge upp. Fortsätta trampa. Go Anna go.
Tröstade mig med en Colting-boll efteråt. Energikaka modell god. Recept kommer…
Inga kommentarer
Skönhetsbloggen!
18 mars, 2010 kl 10:36Vilken motiverande blogg! :)
anneliten
18 mars, 2010 kl 16:30Jag är lite nyfiken på Vätternrundan (för 2011 kanske) – varför just 150 mil? Är det något magiskt? Och vad ska man ha för slags cykel och annan utrustning? Kan man läsa sådant någonstans? Typ Vättern för nybörjare…
Anonymous
18 mars, 2010 kl 19:04Du som spinnar så mycket kommer klara Vättern galant. Har cyklat själv och vet att det som gäller är att vänja rumpan vid sadeln. Hade nog bara 50 mil cykel men 7*2 timmar i veckan på hästryggen – gick strålande!
Tack för en motiverande och glädjefylld blogg /Åsa
Andreas
18 mars, 2010 kl 19:34Cyklajävel…på ren skånska :)
Det går alltid att skylla på materialet…och vädret…och underlaget…och…och…;)
Jag har förresten hört att man måste lämna en burk smakprov till den man får recept av…ingen annan som hört det??? ;-p
Carina
18 mars, 2010 kl 20:07Långt till vätternrundan. Du kommer vara på topp då. Du verkar ju veta exakt vad som ska göras till dess. Full fokus på målet och vägen dit!!
Anna
18 mars, 2010 kl 20:20Bra tänkt med att skylla på cykeln. Jag är helt övertygad om, att trots att du tyckte det gick mindre fort idag så kommer du spurta fram under Vättern. Och jag ser fram emot receptet…
Anna (Orka mera)
18 mars, 2010 kl 20:25Skönhetsbloggen – tack tack :)
Anneliten – 150 mil är något som min man fått för sig genom beprövad erfarenhet… så jag litar på honom. Ingen aning om det är lagom eller inte :) Har faktiskt inte surfat runt så mycket så jag vet inte var man kan hitta bra info. Går nog att googla fram.
Åsa – ahhh, 50 mil. Dit är det ju bara 40…
Andreas – burk… så många har jag nog inte kvar. Men en kan du få! När kommer du till gymmet nästa gång?
Carina – det känns alltid långt men det brukar bara smälla till så är man mitt i sommaren….
Anna – jag hoppas du har rätt!
Lina
18 mars, 2010 kl 20:26Coltingboll :) jag har oxo funderat på o göra sånna :) Är de goda?
Anna (Orka mera)
18 mars, 2010 kl 20:31Lina – man ska ju inte jämföra dem med chokladbollar även om de är förvillande lika. Dessa är inte alls så söta men smakar jättegott av alla nötter som är i. Så gillar man nötter kommer man att gilla dessa!!!
A-K
18 mars, 2010 kl 21:39Ska du cykla hela vägen till Umeå?
MVH A-K Umebo
Anna (Orka mera)
19 mars, 2010 kl 07:01A-K – jajamensan. Från skåne till Umeå med start den 12 juli. Så om du ser något konstigt trött och slitet på umeås gator, som verkar ha väldigt ont i baken så är det förmodligen jag :)
Emma
19 mars, 2010 kl 18:07Anna – du kan aldrig vara ur form! Hoppas vi ses i Umeå i sommar!
Anna (Orka mera)
19 mars, 2010 kl 19:10Emma – ja vi får ju ta det årliga fikat! Vi startar härifrån den 12 juli och är väl uppe i slutet på månaden. Kanske lite mer tärda och undernärda än vanligt så det finns risk att vi stoppat i oss hela kakan innan du hinner blinka :)