Skakigt…

Jag får nästan aldrig träningsvärk. Det är synd för jag gillar verkligen det. Det är på något puckat vis lite småskönt att inte kunna ta sig ner för trappan eller när det blir en utmaning att sätta sig på en stol. För då känns det att man gjort nått, och man vet att musklerna gör sitt för att vässa formen till nästa gång.

Igår boxades jag för första gången på minst ett år. Kan inte säga att jag har direkt träningvärk men underarmarna FUNGERAR LIKSOM INTE! Dom bara skakar och skakar (speciellt den högra, vänstran lyckades jag inte koordinera alls igår och slagen blev därefter…).

Idag är det alltså inte trapporna som är en utmaning utan bloggandet. Varje tangenttryck kräver lite extra just idag. Men det gör inget, lite får man offra för att ha kul. Och våldsamt kul hade jag! Även om knäna är lite blåare än dom brukar…