Aktuellt

Så nära men så långt ifrån…

mål

Stod i målgången på Kävlingetrampen och hejade på alla genomblöta cyklister som gick i mål. I jeans, regnjacka och paraply befann jag mig så nära allt det roliga, men ändå så långt ifrån.

Jag ville också vara genomblöt, trött, svettig, saltig i pannan och lycklig. Att vara torr under ett paraply är inte alls lika kul!

För att få min beskärda del av puls och svett blir det afro i eftermiddag. Blir spännande att se vad knät tycker om det…

3 Kommentarer

  • Svara
    Anonymous
    5 september, 2009 kl 09:41

    Jag saknade dig på rundan. Mycket roligare när vi kämpar tillsammans. Nästa år!! Viveca

  • Svara
    Katarina M-I
    6 september, 2009 kl 12:12

    Nä, nu får du sluta skriva om ditt knä. Jag blir också helt deppig.

    Du är PiggelinaAnna. Kom inte och försök slå i oss något annat.

    Du är Piggelina med tusen ideer. Något ”litet skitknä” kan inte få dig ur balans. (men jag förstår ju att det inte är en liten skitsak i ditt knä…)

    KOM IGEN ANNA!!!
    DU ROCKAR JU:)
    ALLTID.

  • Svara
    Anna (Orka mera)
    6 september, 2009 kl 14:56

    Viveca – nästa år då jäklar. Då tar vi två varv!

    Cykelmygga – tack för all pepp! Jag ska försöka se det lite mer från det ljusa sidan, även om det inte är jättelätt alltid. Kramis

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.