Idag var det äntligen dags för testlöpning igen. 6×4 minuter med en minuts promenad mellan varje. Första “intervallen” var jag lite rädd, skulle det hålla? Kändes det inte lite ändå?
Andra “intervallen” tuffade jag till mig lite, vågade trycka på. Kände flåset komma och njöt. Kände mig pigg och lätt i benen, så där som det brukade vara på den tiden det begav sig.
Men flåset blev bara värre och värre… så här brukar jag baske mig inte låta vid den här låga farten!!!
Kom hem. Nöjd med benet som trots allt inte protesterat. Lite ledsen för flåset beklagade jag mig för Fredrik, att jag minsann tappat all kondis i världen.
Kopplade in Garmin och kollade kilometertiderna – helt övertygad om att jag legat någonstans vid 5.30-fart. Garmin knäppte mig på näsan big time. Jag låg visst i 4.44-fart i uppförsbacke, kanske inte konstigt att man flåsar lite då…
Nu är det 48 timmars tvångsvila innan jag får springa igen. Värsta självplågeriet!
7 Kommentarer
Anna
12 september, 2009 kl 12:50Fan vad bra du är. ûberAnna!!! Jag blir så glad av att läsa att det gick så super. Härligt!
Josa
12 september, 2009 kl 13:34Hej, trevlig blogg! Läst ett tag, tänkte lämne att avtryck o säga grymt jobbat med intervallerna!
Daniel
12 september, 2009 kl 15:18Go Anna!!! Go Anna!! Härligt att du är på väg tillbaka!
Ann
13 september, 2009 kl 15:55Härligt! Du är duktig som är rädd om ditt knä och kör försiktigt (men med hög fart ändå, bevisligen…). Det måste vara frustrerande när man har så mycket att ge men kroppen liksom inte tillåter en att leverera! Tur det finns många andra träningsformer som funkar!
Det ordnar sig nog det där knät tillslut, tror jag.
farsan
13 september, 2009 kl 17:52Tvångsvila.
Skönt ord för vad jag alltid känt inför den ”välgivande vilan” också. Jag vill sällan vila. Måste man verkligen?
Anna (Orka mera)
13 september, 2009 kl 20:17Anna – å tack :)
Sara – välkommen hit!
Daniel – ja, det lossnar snart, I can feel it!
Ann – ja, det är jättefrustrerande. Att gå från maraträning till nybörjarprogram är grymt knäckande. Men inget kan stoppa mig, I’ll be back!
Farsan – ja visst är det hemskt?!? Typ det tristaste som finns…
Anonymous
30 mars, 2010 kl 03:03Online Pharmacy Cephalexin diflucan cod saturday delivery fedex diflucan therapy findings cheap avelox no prescription next day delivery Cheap Ditropan Sales buy cheap diflucan amoxil and aspirin buy sale cheap Flomax (Tamsulosin) Flomax without prescription shipped overnight express diflucan cream buy boniva online uk