Hade spinning på Gerdahallen idag. Hade svårt att vicka bort passet och tog en chansning med knät. Funkade bra hela vägen även när jag tryckte på i backarna. Och jag svettades och jag njöt. Kändes som det var åratal sen jag tränade, åratal sen jag fick öppna duscharna på mina axlar och bara låta svetten flöda.
Jag kunde köra precis som vanligt- med ett pulssnitt i linje med en riktig bra pulsspinning. Aldrig har lite svett gjort mig så glad. Aldrig mår jag bättre än när hjärtat får pumpa, benen får jobba och endorfinerna spruta. Vilket lyckorus!
Tänk alla människor som inte tränar. Hur kan dom missa allt detta frivilligt?
5 Kommentarer
Susanna
10 juni, 2009 kl 20:42Undrar om det är för att man älskar det så mycket som ett par dagars träningsfrånvaro kan få en att njuta sådär fullständigt av träningskänslan? Härligt är det i alla fall!
Andréa
10 juni, 2009 kl 20:53Skönt att du är tillbaks igen! och nej, jag fattar inte hur folk frivilligt kan vara utan det hör!
Jenna
11 juni, 2009 kl 08:11Många vet nog inte vad dom missar helt enkelt? Dom har haft oturen att prova på något som inte passar dem eller under fel omständigheter eller nåt ;/ Jag tror att det måste finnas någon träning man älskar för alla!
Marika
11 juni, 2009 kl 09:36Ja,jag undrar hur jag kunde skippat träningen förrut.
Nu tränar jag desto mer.
Anna
11 juni, 2009 kl 18:02Härligt att det kändes så bra. Och nej jag förstår inte varför fler inte förstår lyckan med att få svettas och jobba hårt med kroppen.