Idag fick mina tränande mammor några minuter i rampljuset. Så här såg det ut i lokalblaskan:
maj 2009
Dagen till ära hade jag premiär i mina korta tights och precis SÅ HÄR bleka är mina vinterben:
Satte iväg och första kilometern pep till efter 5:16. Så fort brukar aldrig min uppvärmningskilometer gå… fortsatte i ett lugnt och behagligt tempo, benen flöt, håret flög, solen sken, luften var frisk…. ja ni fattar, det var underbart! Vissa kilometrar var jag nere i tänkt Göteborgsvarvsfart (4:44) och ändå gick det lätt.
Snittade mina 12 km på 4:51 och känner att jag är konditionsmässigt hyfsat på banan. Däremot blev jag lite tröttare i vader och kring knäna än jag brukar. Jaja, det vore väl konstigt om man gick ostraffad genom en tvåveckors ofrivillig vila.
Ser jag inte lite rädd utför inför dagens nypremiär?
Testpasset utomhus avklarat. Vi sprang, vi slängde oss handlöst i gräset. Vi hoppade grodor och inspekterade gräset på väldigt nära håll. Mycket skratt, en och annan grimas och lite grönska på kläderna. Ungefär så.
Skånska hopplapållar
Å hej!