Hade föräldra/barnspinning idag. Det är apkul. Man får leva ut hela sitt sanna jag; allt från att sjunga opera till att rejsa mot barnen (ja sånt som man gör i smyg annars: sången i duschen och rejsandet i uppförsbackarna).
Hur som haver lyckan var dubbel: forutom att det var kul med alla barn så kände jag mig för första gången i veckan ganska normal. Kändes bra att träna och jag kände mig sugen att köra på riktigt. Att ta i lite. Men jag höll mig tyglad. Tänkte spara mig till i morgon för att ev springa en testrunda. Se om benen finns kvar, om löpskorna fortfarande passar.
Jag anar en vändning på förkylningen mina vänner. Måtte det inte vara inbillning.
4 Comments
Anonymous
10 maj, 2009 at 19:20Spinningen idag var toppen. När blir nästa gång. Josefin och Dennis.
Anna
11 maj, 2009 at 06:13Åh vad härligt att höra Anna!
Katarina M-I
11 maj, 2009 at 06:48Gud vad härligt!!!
Här har vi vattkoppor nu, men det har jag haft så det kan jag inte få:)
Emil har tre stycken och ingen feber, håller tummar och tår att han slipper lindrigt undan, han har varit genom så mycket.
Anna (Orka mera)
11 maj, 2009 at 07:50Josefin och Dennis – jag vet inte när nästa gång blir. Kanske i juni, så hinner ni ladda batterierna och öva på operan :)
Anna – vi får se om jag törs ta mig ut eller om jag avvaktar till i morgon. Vill inte ha tillbaka eländet och rösten är fortfarande lite manlig…. men kanske kanske :)
Cykelmygga – ja det är skönt med vattkoppor, det behöver man inte vara rädd för. Hoppas det blir lindrigt för Emil!