Jag har alltid velat göra ett maxpulstest. Eller egentligen inte alls. Jag vill inte GÖRA det, men jag vill ha resultatet, om ni förstår hur jag menar…
Dock är jag feg ända ut i fingerspetsarna och har hittills aldrig vågat ge mig på eländet. Det är ju trots allt MAXpulstest vi snackar. Jobbigt som attan.
Igår fick jag chansen. Blev erbjuden ett test på Rigshospitalet i Köpenhamn. Jag blev överlycklig och övernervös. Det var Cykelmygga-Katarina som hade fixat – som tack för att jag hjälper henne med kosten inför hennes TransAlpsatsning.
Gick här och var pirrig i magen hur länge som helst innan jag kom på att testet krockar med vår teambuildingafton på gymmet. Så nu blir det inget test. Jag får fortsätta att leva i ovisshet och styras av schablontabeller och uträkningar…..
Snälla klona mig!!!
2 Kommentarer
Katarina M-I
6 mars, 2009 kl 19:31Det är väl inget man drömmer om att göra en fredagkväll…Men det är ju inte så långt till Fit for fight:)
Anna (Orka mera)
6 mars, 2009 kl 21:06Cykelmygga – nej det förståss. Men man drömmer om att vakna en lördag morgon och ha gjort det :)