Eftersom jag är en blandning mellan naturvetare och ekonom har jag stor förkärlek för siffror och gillar när man kan mäta saker och gärna få fram ett fint värde. Detta gäller även mina träningsresultat.
Visst kan man gå på steppass efter steppass men får man inte något kvitto på att man blir bättre så är det liksom inget kul.
När jag springer kan jag mäta kilometertider, jag kan jämföra årets resultat med förra året, jag kan mäta distanser och se om jag orkar mer och längre.
I spinningsalen har jag min pulsklocka till hjälp. Den är min piska och morot. Den piskar mig upp på höjderna och efteråt kan jag mäta min återhämtning. Efter varje intervallspinning stannar vi till en minut och mäter hur mycket pulsen sjunker. Hur snabbt den sjunker är ett mått på hur vältränad man är men också på dagsformen. Har man ätit dåligt, sovit dåligt eller stressat blir återhämtningen sämre. Men om dessa förutsättningar är desamma så kan man se resultat av sin träning över tid. Och det är häftigt! Jag har kört det här passet i snart 7 månader och min puls sjunker 15 slag mer nu än den gjorde när jag började. Det är ett kvitto som motiverar mig att fortsätta.
Ett annat tecken på att kondisen bättrats är att jag orkar pressa upp pulsen mer utan att det känns jobbigare i kroppen. Förmodligen har jag helt enkelt blivit bättre på att syresätta musklerna, att dra ner på mjölksyran och att transportera bort den när den väl kommer.
Siffernörd javisst. Men erkänn att det är kul…
Inga kommentarer