Foten fortfarande ond och svullen så jag fick byta gårdagens 16 km löpning mot en ofrivillig vilodag. Surt att vila när man är inställd på att träna, men det fanns liksom inget alternativ. Det är märkligt det där med att inte kunna träna… då vill jag alltid träna dubbelt så mycket som annars. Egentligen borde man bara gilla läget och sätta sig och klistra kort eller nått. Istället börjar jag fantisera om allt jag skulle vilja träna.
Men nu kan jag inte vara handikappad längre. Ikväll har jag nämligen intervallspinning och eftersom jag inte har någon vikarie är jag så illa tvungen att köra. Så nu du lilla fot, är det bäst att du håller!
Inga kommentarer