Brevet från kroppen

Hej Anna,

Här kommer ett brev från kroppen. Jag är slut som maskin. Jag orkar inte tänka på löparskor, och drömmer mer om hängmattor än lopp och Garminklockor. Alltså jag har kånkat dig runt på FYRA marathon på tre veckor. Det är mer än en årsranson i vanliga fall.

Jag vet att du sneglar i loppkalendrar men jag ska göra allt som står i min makt för att hindra dig. Hälla betong i löparskorna och sy gardiner av dina träningskläder!

Jag har inte ont någonstans men benen är tunga nu. Som om jag har lagrat in ett par kilo bly att drämma i huvudet på dig om du skulle få för dig att vi skulle springa längre än till brevlådan. Alltså får jag välja själv tar jag hellre taxi.

Jag trodde vi skulle vila idag. Ligga i hängmattan som vi inte har. Men jag glömde att du har ett jobb att sköta. Att du är spinninginstruktör och att mitt öde är att sätta mig på den där jäkla cykeln dagen efter alla äventyr du släpar mig ut på. Hur tänkte du när du la dina klasser på måndagar? Måndag är ju vilodagen, den ska man helga.

Men jag ska inte strejka. Jag kommer att veva runt dina ben i takt till musiken. Se glad ut och peppa deltagarna fast jag är segare än kola. Ingen kommer att märka något. Om jag inte somnar på yogan efteråt. Yoga förresten, den där ”död mans ställning”…. den tänker jag att vi ska praktisera idag. Du kan väl väcka mig på torsdag?