Finstämt

I skogen ett långt pärlband av ljus. Över hundra löpare som springer för att hedra en löpande vän som ryckts bort alldeles för tidigt. Så vackert, sorgligt och fint på samma gång. 

Vi springer ett varv på en reflexslinga. Snubblar runt på den lera som precis frusit. Stämningen är god och folk är glada, samtidigt som man inte för en sekund slutar tänka på anledningen till varför vi är här. Det blir en känslosam runda. Full av tankar på livets skörhet. Och allt det där som vi inte vet någonting om, morgondagen.

Jag springer av miljoner anledningar, men det här var första gången jag sprang för att hedra någons minne. Det var fint.

Efter avslutad runda tar jag och Fredrik ett extra varv. Snön faller från himlen och det blir en grym känsla där ute. Alldeles ensamma i mörkret med upplysta snöflingor virvlande all over the place. Jag känner livet i mig. Och är tacksam.

7 Kommentarer

  • Svara
    Mia
    8 februari, 2017 kl 09:12

    Oj vad fint <3 Rörd till en liten tår här på morgonkvisten. Det gjorde ni bra!

  • Svara
    Mari
    8 februari, 2017 kl 10:25

    Vad fint <3

  • Svara
    Nina
    8 februari, 2017 kl 13:22

    Vackert!

  • Svara
    Olof
    8 februari, 2017 kl 17:24

    En fin sammanfattning av gårkvällen.

  • Svara
    Ingmarie
    8 februari, 2017 kl 20:12

    Så fint! Önskar jag kunde ha varit med. Om inte annat så med sama slags event här i 08a land. Men jag var med i tanken. Kram

  • Svara
    Sara
    8 februari, 2017 kl 20:19

    <3 Tack för att ni kom

    • Svara
      Anna
      10 februari, 2017 kl 12:07

      Tack för att vi fick möjligheten. Det var fint ordnat av er. Jag tror Andreas log i sin himmel. Och singlade snö på oss för att visa sin närvaro!

    Kommentera