Min blogg finns att läsa även på jogg.se. Det glömmer jag tyvärr ofta bort. Jag har sämre koll på statistiken över joggbloggläsare och sämre koll på vilka som läser. Jag är inte jätteflitig besökare av sidan och de få kommentarer jag får missar jag tyvärr ofta att svara på.
När jag hittar två veckor gamla obesvarade kommentarer känner jag mig snorkig och ohyfsad, men det är inte min mening. Bloggjoggen är bara inte lika tillgänglig för mig, den lever lite sitt eget liv.
Mitt fokus ligger på min blogg här på min egen sida. Den besöker jag tre miljoner gånger om dagen och försöker svara på så många kommentarer jag bara hinner. Vill ni ha svar så kommentera gärna direkt inne på bloggen. Då får jag mail och allehanda aviseringar. Det finns ingen risk att jag missar.
Det är precis samma text som visas på vanliga bloggen och joggbloggen, men responsen på inläggen skiljer sig milsvida åt. På vanliga bloggen har jag en hyfsat jämn statistik. På joggbloggen har jag oftast typ 100 visningar medan vissa inlägg går i taket på flera tusen. Och en joggläsare bryr sig föga om mina body pump-inlägg, en joggare vill ha löpning. För att lura till sig ett ”gilla” på joggbloggen måste man kämpa. Och gärna skriva en racerapport. Annars kan man se sig i stjärnorna efter den där upp-tummen. Kommentarerna växer inte heller på träd. Fast igår fick jag två, vilket nästan är världsrekord. Och jag har precis svarat på dem…
Läsarna här inne är mer allätande. Ni vet att jag bloggar både om löpning, body pump, cappuccino och gröt, och ni läser lika flitigt oavsett. Om det inte råkar vara fredag för då har ni bättre saker för er. Och midsommar alltså, då var ni svårflörtade minsann. Inte så att jag anklagar er, jag läste nog inte heller en enda blogg den dagen.
Förövrigt är jag imponerad att ni hänger kvar. Och förökar er. Både här och på jogg. Att ni orkar läsa och inspireras av mina svamlande texter fast det går dubbelt så fort att svepa igenom flödet på instagram. Joggläsare eller bloggläsare spelar ingen roll, jag är grymt tacksam att jag har er. Men som sagt, vill ni vara säkra på svar så kommentera här…
13 Kommentarer
Marie
28 juni, 2016 kl 23:26Alltid lika roligt att läsa din blogg…har blivit en vana att gå in varje dag.
Tog dessutom min första löprunda idag på över en månad. Allt tack vare din blogg!
Anna
29 juni, 2016 kl 11:24Å det värmer i hjärtat! Hoppas det kändes bra!
Staffan
29 juni, 2016 kl 08:05Det är lustigt det där, min blogg är ju också kopplad till jogg och medans min egen blogg krympt en hel del senaste året (kanske för att jag dragit ner på frekvensen inlägg) så har läsandet via jogg ökat. Att vissa inlägg kan få tusentals visningar har ju att göra med att både din och min blogg ibland av redaktionen frontas på förstasidan för alla hundratusentals medlemmar att läsa direkt. De inlägg som inte frontas på första sidan syns bara hos dem som valt att följa oss på jogg.se. Mitt senaste inlägg har t ex över 300 visningar på jogg (toppar blogglistan just nu) medans det bara har 100 visningar på själva bloggen.
Jag ser det som en utmaning att försöka hålla uppe besöksstatistiken på bloggen nu när Instagram och annat tar över alltmer, min blogg är inte längre en träningsdagbok och då blir det också svårare tycker jag att blogga ofta så numera blir det mera när andan faller på någon dag i veckan.
Anna
29 juni, 2016 kl 14:59Ja instagram är en tuff konkurrent. Folk orkar/hinner inte läsa bloggar längre, och jag har själv dragit ner på det rätt rejält. Men som sagt, en bra racereport hostar man inte upp på insta :)
Staffan
30 juni, 2016 kl 10:22Exakt :) det är bara det att man då måste tävla först :) får bli bättring på den fronten hos mig snart :)
Anna
30 juni, 2016 kl 10:32Haha, det är lite tunnsått med tävlingar här också. Vi får hitta något annat som inte får plats på insta :) Eller börja tävla då…
Ingmarie
29 juni, 2016 kl 14:08jag har inte ens koll på min egen blogg s statistik just nu märker jag. Två vore omöjligt. Har haft fullt upp med att lära mig hur den funkar. :-)
Anna
29 juni, 2016 kl 15:00Ja bara det tar sin lilla tid!
Tanja
1 juli, 2016 kl 07:44Läser bloggar ett par gånger i veckan och din är absolut alltid en av favoriterna. Den är som livet, man vet aldrig vad man får. Långpass, racerapport, brudklänning i studsmattan, skor i garderoben och annanstans eller din man som kränger på sig våtdräkt eller ett svettigt tabatapass. Underbart! Du och Lanttolife, massor med träning och samtidigt en förmåga att förmedla fantastisk livsglädje!
Anna
1 juli, 2016 kl 18:09Blir glad ända in i själen av dina fina ord! Tack <3
Richard Jack (RunSweden)
1 juli, 2016 kl 22:37Har sagt det förut, men din blogg är superbra. Den är ärlig, rolig och intressant (ja, gröten är också intressant :) )!
Det finns ju massa snitsiga synkprogram. Kan du inte bara synka en ingress av inläggen här, till Jogg. Be dina läsa där läsa det fulla inlägget här på din egen blogg. Med ingress menar jag typ publicera de tre första meningarna…och sedan en länk a la ”Läs mer här”.
Anna
2 juli, 2016 kl 16:07Nämen tack för dina fina ord! Din idé är ju supersmart…. Frågan är om jag är teknisk nog att fixa det! Kollar med maken….
Trippelfarsan
2 september, 2016 kl 23:05Idag är det fredag och här har du en kommentar :)