Uppochhoppa-Sofia drog igång en träningsbloggsutmaning för juni. Många hängde på direkt men jag valde att avstå. Jag är ju inte så mycket för utmaningar och har svårt att skriva på beställning. Vissa punkter kändes lätta medan andra skulle kräva eftertanke och jag visste inte om jag skulle orka frammana det.
Anyway. Folk började skriva. Och när de började dela med sig om sina träningsminnen kände jag mig utanför. Ville också vara med och leka. Och när Malin avslöjade att hon var sist på pucken och förmodligen inte skulle skriva varje dag utan när tiden fanns, tänkte jag varför inte? Jag kan ju vara ännu “sistare” och ta de dagar jag hinner och har något att tillföra. Det var bakgrunden. Nu kommer blogginlägget från första juni – bara tre dagar sent:
EN INTRODUKTION TILL MIN BLOGG
Min första header…
Jag började skriva redan 2007. Jag hade en kollega som bloggade och tyckte det verkade kul. Jag smygläste hennes blogg och visste massa saker om henne som hon inte visste att jag visste. På samma sätt som att det säkert finns personer jag möter idag, som vet en massa konstigheter om mig som jag inte vet de vet…
Jag ville frälsa världen med hälsa och mina första inlägg handlade mest om forskningsresultat. Vad man fick cancer av och vad löpning egentligen var bra för. På cellnivå typ. Märkte på dag tre att det var tråkigt att leta fakta och att det tog mycket tid. Dessutom blev det rätt torrt.
Ändrade fokus och bloggen blev mer en dagbok. Ett sätt för mig att motivera mig själv i min träning och dokumentera mitt träningsliv för framtida tillbakablickar. Inte så mycket tänkte jag på att folk faktiskt skulle hitta min blogg och att den skulle bli så pass stor som den ändå är idag.
Med tiden kom kommentarerna och samspelet med läsarna. Det blev roligare och roligare att blogga. Och även fast jag vissa dagar kan kräkas på min bloggtorka har jag aldrig på riktigt funderat på att stänga butiken. Ni ger mig så mycket!
Tack vare bloggen har jag fått träffa fantastiska människor, fått roliga jobbmöjligheter, testat konstiga prylar och dessutom fått utlopp för min skrivlusta.
Och ni som hängt med vet mitt bekymmer. Adressen är piggelina.se men bloggen heter Orka mera. En ologik som följt mig sedan start. Men tanken på att bli logisk har börjat. Bollen är satt i rullning. Snart blir det ändring här inne.
Avslutar med en nyfiken fråga. Hur länge har du följt min blogg?
37 Kommentarer
Emmi - explorista.se
4 juni, 2015 kl 08:28Hittade hit via utmaningen! Jag gör samma sak, kör de inlägg där jag känner att jag har något att tillföra, blandat med mina vanliga inlägg. Kolla gärna in på http://explorista.se/intro-till-explorista-se/ , hoppas att jag kan inspirera lite också!
Nipe
4 juni, 2015 kl 08:33Jag har nog följt dig sen början tror jag.
Rund är också en form!
4 juni, 2015 kl 08:59Jaaaa, kul att du hängde på. Vi tar det i vår egen takt. :-)
Oj…. Jag minns inte. Men säkert i 4-5 år i alla fall.
Kram M
Lina
4 juni, 2015 kl 09:28Kanske ett halvår. Någonting sådant. Jag gillar ditt sätt att skriva, och din kärlek till löpningen.
Malin
4 juni, 2015 kl 10:03Har nog hängt här i tre-fyra år tror jag. Älskar humorn och stilen.
Peter Björnstedt
4 juni, 2015 kl 10:34Hej,
Har nog också läst i 4-5 år och ofta så får jag dagens skratt när jag läser bloggen.
Det är en så avslappnad attityd till träningen som smittar av sig till den egna träningen.
Joanna Sörensen
4 juni, 2015 kl 11:07Sen artikeln om dig i Kävlinge Nya våren/sommaren 2012 (alltså 3 år). I den stod det bl a att du skulle springa NY maraton till hösten – vilket jag också skulle så tyckte det var extra kul med en tjej till från Kävlinge – och började följa dig. På den vägen är det :-)
Anna
4 juni, 2015 kl 23:00Och så snuvade vi blev på den maran! Tur att det kom flera :)
hejaerika
4 juni, 2015 kl 11:36Kände samma, så jag skriver heller inte alla. Då försvinner glöden som jag värnar om :D
Jag kom på att jag varit inne på din blogg under årens lopp (men då läste jag så mycket bloggar att jag hade dålig koll på vilka som faktiskt skrev..hm), men började följa genom bloglovin förra året tror jag. Är totalt fast nu! ;)
Katta / move it mama
4 juni, 2015 kl 11:47Vad kul att även du hakar på, tycker jag!
Camilla Lind
4 juni, 2015 kl 12:42Helt ny här! Hittade dig via utmaningen :-)
Caroline
4 juni, 2015 kl 17:402-3 år skulle jag gissa. Himla kul och välbalanserade inlägg! Keep up the good work
Mari
4 juni, 2015 kl 19:00Ja en blir lite sugen på att skriva faktiskt. Finns några rubriken som jag skulle vilja dela med mig av =)
Jag har följt dig i 2 år cirka.
Jessica
4 juni, 2015 kl 20:13Jag har följt dig nästan från början. Hittade hit efter att jag sett dig kommentera några gånger på andra bloggar jag läste. Typ Puma, funrun, Sofy… Skrattar ofta högt när jag läser om t ex magnetmissöden och felspringningar.
Anna
4 juni, 2015 kl 23:01Ja de där magneterna…. det var en galen upplevelse!
Joanna Sörensen
5 juni, 2015 kl 08:23Och jag skrattar fortfarande högt åt ’hängbröst i skogen’
Helén
4 juni, 2015 kl 20:37Har följt dig i ett par tre år. Jag har fastnat för din humor och att du bjuder på dig själv
Lotta
4 juni, 2015 kl 21:04Minns inte säkert men tror jag hittade dig när jag googlade mycket om löparknä januari 2011..
Anna
4 juni, 2015 kl 23:03Löparknä är faktiskt den vanligaste vägen folk hittar hit om man ser till google-sökningar. Sen kommer några hit via ”naken tant” också. Snacka om besvikelse när de kommer till en träningstant i stället :)
Desirée
4 juni, 2015 kl 21:49Vet inte exakt, men några år. Hittade hit då jag sökte info om löparknä och fastnade direkt. Gillar ditt lättsamma och humoristiska sätt att skriva på och din inställning till träning.
Men så är du ju emigrerad Umebo precis som jag
Anna
4 juni, 2015 kl 23:03Ahh, en till emigrerad Umebo! Vad roligt!
anneliten
4 juni, 2015 kl 22:26Jag började skriva i December 2009 och tror att jag hittade dig (eller om du hittade mig) ganska snabbt faktiskt. Intressant – jag hade också tänkt att min blog skulle vara vetenskaplig. Men det är bara för jobbigt. Och torrt :-) Du känns så himla äkta och okonstlad. Me like. Vad bloggen heter spelar mig ingen som helst roll.
Anna
4 juni, 2015 kl 23:05Ja du har hängt med länge. Eller jag. Gillar din blogg också, du skriver bra!
Helena
4 juni, 2015 kl 22:37Vet inte exakt. Har följt marathonMia i många år och hittade din blogg när hon hamnade på samma bloggportal för ett tag sen.
Gillar din energi och sätt att skriva. För mig är du mycket mer piggelina än orka mer. Yster, rolig och alltid pigg och inte alls präktig som orka mera vill påskina ;)
Anna
4 juni, 2015 kl 23:06Kan bara instämma. Känner mig mer piggelina än präktig. Jobbar på att bli lite mindre schitzo som sagt :)
Nettan A
5 juni, 2015 kl 11:55Kom på att jag inte vet men innan ditt första sthlm marathon. Älskar din blogg, att du bjuder på dig själv och varvs inläggen. Grymt impad av dina insatser också. Fortsätt i samma anda!!
Anna
10 juni, 2015 kl 10:38OJ, det var ju 2008 :) Härligt med trogna läsare, jag hoppas du härdar ut lite till :)
Anna J
6 juni, 2015 kl 12:08Hittade din blogg när jag maniskt började läsa svenska löparbloggar (bor i London) efter en skada på hälsenan för flera år sen och fastnade direkt. Springer fortfarande inte (mest av feghet tror jag) men tränar och läser löparbloggar ändå. Gillar ditt jordnära och ärliga sätt att skriva och imponeras och inspireras av din energi. Du är definitivt Piggelina för mig!
Anna
10 juni, 2015 kl 10:36Tack snälla! Och vad häftigt med London! Har varit i England i två svängar nu och gillar det massor!
Elisabet
6 juni, 2015 kl 20:22Hittade hit efter att ha läst en artikel om dig i Lokaltidningen Lund eller City Lund (tror jag) någon gång i höstas/vintras. Otroligt inspirerande för träningslusten och mycket humor =) Tack!
Anna
10 juni, 2015 kl 10:35så roligt att läsa hur alla hittat hit! Tack för att du delar med dig!
Camilla
8 juni, 2015 kl 12:29Lite mer än en vecka! Blev snabbt uppslukad och ville läsa mer, så nu har jag plöjt mig tillbaka ett bra tag i tiden :0)… Anledningen? Är en ganska nybliven löperska (är 44 år), vill kanske börja springa lite lopp…(är anmäld och SKA våga utmana mig själv), du bor i Skåne vilket är kul (jag Helsingborg).. Du inspirerar helt enkelt! Hela du lyser av att må bra..vilket jag själv också gör i livet nu!! Du GER energi, och det får mig att ramla in här numera titt som tätt..Fortsätt skriva och inspirera!!
Anna
10 juni, 2015 kl 10:34Tack för dina fina ord! De värmer massor!! VI kanske ses på en startlinje någon gång då! Vilket blir ditt premiärlopp?
Camilla Gullstrand
11 juni, 2015 kl 12:58Jag fick en utmaning av en kollega..Hon betalade in min och hennes startavgift till Malmö halvmara..Ja, varför börja med något litet liksom?? :=)) Men jag är uppe i milen-distans och fixar det ganska så galant…Om än inte snabbt..SÅ nu blir det lite längre löppass i sommar i väntan på oktober..Håhåjaja…Så fantastiskt när benen kan och huvudet vill!!! Må så gott i sommar!!
Hanna Lindholm
9 juni, 2015 kl 11:46Oj, det börjar nog bli många år jag följt din blogg och i ärlighetens namn är det nått du kan va stolt över, oftast tröttnar jag på bloggar efter några år och byter de jag följer men du har hängt med länge ;)
Hittade hit genom desperata google sökningar angående knäskador i allmänhet då min uppkommit genom främst innebandyn. Men löpningen är nått som jag alltid haft med mig, eller kanske snarare blivit indragen i tack vare pappa som är en ”riktig” löpare och har många maror och andra lopp på listan!
Hur som helst så gillar jag hur du varvar din egen vardag med inblick av träning. Kul att se att andra också har problem att pussla ihop vardagen och hur du löser problemet så att du får egentid för träningen. Dessutom blir jag mer och mer sugen på att dra med pappa på en löparresa, blir nog den givna pensionspresenten för honom när den dagen kommer (om sådär 3-4 år) :))
Keep up the good work!
Anna
10 juni, 2015 kl 10:33Haha, det tar jag som ett bra betyg :) Så glad att någon orkar följa mig så länge! Klart du ska dra med pappsen på löparresa! Låter som en grym pensionspresent. Och plötsligt lät det ju nästan lockande att bli pensionär :)
Linda
12 juni, 2015 kl 14:10Av och till beroende på hur mycket jag springer sedan 2011, om inte tidigare. :)