Jag är ju inne i ett bålprojekt just nu och idag tänkte jag spexa till det med lite CX WORX på förmiddagen. Ombytt och klar kollar jag in bokningsläget och ser att INGEN är bokad till klassen. Jag – ensam med instruktören. I en sal stor nog att rymma ett par fotbollslag. Känner träningslusten rinna ur mig. Bestämmer mig för att strunta i det.
Men så tänker jag om. Det faktum att ingen annan vill träna klockan 10.30 på en måndag ska väl inte styra om jag får min träning gjord eller inte? Min träning är min träning och det är JAG som bestämmer om den blir av eller inte. Ingen annan. Punkt.
Ett under att jag orkade lyfta telefonen…
Så istället för att tjura över att jag inte tog mig dit sitter jag nu här. Med 2 x 30 minuters solskenspromenad i bagaget plus ett par obrukbara axlar. CX WORX release 16 är en axelkiller. Bara så att ni vet… (Dessutom blev jag inte ensam!)
Hur tänker du? Bokar du av om det är få deltagare på passet?
En solskenspromenad på köpet som jag inte velat vara utan!
17 Kommentarer
traningsgladje
29 september, 2014 kl 12:08haha skulle nog aldrig ens tänka tanken faktiskt. skulle mest oroa mig över om instruktören är dålig.
Anna
29 september, 2014 kl 12:24Inte ens på zumba? :) Där hade jag nog personligen funderat ett varv till…
Instruktören är det inget fel på. Men den måndagslediga befolkningen i Kävlinge är väl inte hur stor som helst helt enkelt.
Helena
29 september, 2014 kl 16:23Jag skulle passa på att få ordentligt med feed back på tekniken och passa på att fråga mycket!
minatraningstajts
29 september, 2014 kl 16:44Hehe det har aldrig hänt mig faktiskt ;=) Skulle inte märka det förrän på plats så bakdörren skulle vara stängd…
anneliten
29 september, 2014 kl 16:58Hos oss skulle nog motsatsen ske – gymmet skulle boka av instruktören. Det har hänt mig. Visst skulle jag köra även om jag var ensam – men det skulle nog kännas lite obekvämt. Zumba kör jag ju aldrig ändå…
Andreas
29 september, 2014 kl 19:22Varit ensam på söndagspass. Tycker de är svinbra. Ber om att bli grillad och de blir man oftast samtidigt som jag fått hjälp med teknik och hållning :) som att ha pt utan att betala för det!
Anna
29 september, 2014 kl 20:56Jo på vissa pass funkar det bra. Zumba som sagt tveksamt (nu går jag förvisso inte på zumba ändå…). Och spinning hade känts lite öken…
Mari
29 september, 2014 kl 20:31Det har aldrig hänt mig. Men hm, skulle nog fundera en och kanske två gånger innan jag traskade in. Men, ensam med en instruktör. Bara att tacka och ta emot all uppmärksamhet =)
Clara
30 september, 2014 kl 06:20Det blir ju som ett ”gratis” PT-pass så jag skulle helt klart gå, men jag förstår känslan som får en att tveka! :)
Anonym
30 september, 2014 kl 08:57Jag låter nästan alltid någon annan bestämma…
Är det ingen instruktör som jag gillar, nä då blir det inget pass för mig.
Vi ses på ett spinningpass snart
Anna
30 september, 2014 kl 09:24Var det därför det inte blev någon spinning igår? :S
Du var saknad på främre ledet! Hoppas vi ses snart :)
MarathonEmma
30 september, 2014 kl 09:33Jag har inte råkat ut för denna situation än (bara nästan, vi var 2 deltagande) men har aldrig fallit mig in att avboka. Jag vänder på det till något positivt istället, en oväntad PT-timme. ;P
Rund är också en form!
30 september, 2014 kl 10:19Jag körde yoga med EN deltagare till + instruktören.
Bra teknik-läge såklart, men jag erkänner; Liiiite jobbigt faktiskt. ”Man” tänker kanske för mycket? :-D
Lotta
1 oktober, 2014 kl 09:32Jag är ju oftast på andra sidan, sällan deltagare, och det skulle nog bero mycket på instruktören om jag skulle känna mig ok med att vara ensam deltagare så det troliga är att jag nog skulle avboka om jag inte var säker på att det skulle kännas ok med just den instruktören. Beror oxå på vilket pass så klart. Yoga (med rätt instruktör) skulle jag ÄLSKA att vara ensam eller en av få. Tänk så mycket justeringar och hjälp jag skulle hinna få!
Som instruktör har jag kört med en deltagare en gång på ett cykelpass (och det är nog enda gången jag skulle göra det) och det var ett grymt pass, beroende på just den deltagare. Vi peppade varandra och fick till ett stenhårt intervallpass. Har kört step med bara två deltagare och det känns betydligt mer öken än spinning med en. På step, är de bara två för de bestämma. Vissa tycker att det känns ok och då kör jag, andra tycker att det blir jobbigt och då får de välja att gå på en annan klass i stället, om det går något parallellt, eller gå in till gymmet en stund. Men det är jobbigt att veta var man ska titta, för jag vill ju inte titta bort eller över huvudet på dem, men är det bara 2-3 deltagare får de ju extremt mycket ögontid och det kan många tycka är jobbigt.
Lotta
1 oktober, 2014 kl 09:36PS. Sen är det ju inte säkert att man blir ensam ändå, som du skrev, och på vissa pass kanske man har en bättre känsla för om det brukar droppa in de som är inte är föranmälda. Det hoppas man ju alltid som instruktör iaf..
Anna
1 oktober, 2014 kl 20:40Ja det är jobbigt det där med var man ska titta. Man vill ju inte stirra ut en stackars deltagare heller. Fast jag tycker det är stor skillnad mellan 1 och 2 deltagare. Två känns som många fler än en :)
Lotta
2 oktober, 2014 kl 12:41Ja, det är ju dubbelt så många.. ;) Bortsett från det cykelpasset (och det var bara för att det var just hon det var) så brukar jag dra gränsen vid två. Dyker det upp två får de välja om de vill köra eller inte, men blir det bara en så ställer jag själv in, även om jag måste åka dit och stå på plats och vänta för att se hur många det verkligen blir eftersom inte alla bokar sig i förväg.