Var försiktig med vad du önskar…

… det kan slå in!

Efter två dagar med vacker löpning mestadels på asfalt bad jag Coach F (ja han finns lite från och till) om lite mer terräng. Det sliter så otroligt mycket mer med asfalt, betong och trappor än mjuk gosig skog. Jag fick som jag ville. Eller inte riktigt.

Efter 5 km oavbrutet uppför viker vägen till vänster. Jag gläds åt att känna kottar under mina fötter och att bergeländet äntligen planar ut lite. I tre kilometer njuter jag innan gps:en går bananas. Den leder mig genom de taggigaste snår som river upp mina ben från låren och neråt. Taggbuskarna fastnar även i håret så jag måste stanna för att komma loss. Ungefär lika lätt som att bli av med tuggummi i håret…. Och jag sörjer en smula för varje förlorad hårtuss. Jag har ju inte så många!

De taggiga grenarna sträcker sig över stigen och jag snubblar titt som tätt över dem, samtidigt som de passar på att riva lite extra. Varför inte göra fräcka mönster över HELA benen liksom? Plötsligt ser jag något brunt och lurvigt framför mig, stor som en större hund. Men hund är det inte, för här finns ingen civilisation. Jag vill gråta men sjunger istället. Min ljuva stämma kan skrämma hela familjen så det borde funka även på ett vilt djur i en italiensk snårskog. Det oidentifierade djuret rasslar iväg.

Jag har ont som tusan. Benen blöder och jag är rädd. Rädd för djur och rädd för att vattnet ska ta slut innan jag hittar ut ur snårskogen. Det är trots allt ordentligt varmt också. Ringer Fredrik som naturligtvis inte fattar var jag är. Såklart kan han inte göra det, det förstår jag så här i efterhand. Just då tycker jag bara han är korkad och börjar gråta.

Han ber mig sluta gråta så han kan höra vad jag säger, men det funkar liksom inte. Det är mest synd om mig i hela världen. Och blodet rinner.

Några rivsår senare och halva kalufsen fattigare hittar jag ut. Nästa gång vill jag ha asfalt.

Och med det är det slut på vilse-rapporteringen. Fr om i morgon kommer det vanliga inlägg. Typ hur man roar sig i en CROSS CAGE. Utbildning it is. Stay tuned.