Sydkustloppet 21,1 km – 1.37.03

Säsongspremiären avklarad. I mål som femte tjej på tiden 1.37.03.

GOPR0391
Daniel, Johan, jag och vinnaren i damklassen – Sara!

Regnigt och kallt innan start och bara tanken på att ta av mig överdragsbyxor och jacka ger mig ångest. Fryser, hoppar på stället och vill bara in i bilen igen.

Kl 12 går startskottet. Startar i gruppen som satsar på 1.45. Målsättningen är att ta det lugnt och ha en trevlig upplevelse. Sara ska också ta det lugnt. Problemet är att hennes lugnt är lite snabbare än mitt lugnt. Kilometrarna tickar kring 4:30, vissa nere på 4:19. Det känns oförskämt lätt men jag inser ändå att det här är för bra för mig. Släpper Sara vid första vätskekontrollen.

Passerar milen efter 45 minuter, precis innan själva terräng-avsnittet börjar. Här väntar grus, gräs, sand, gropar och grenar. Bitvis springer vi på stigar som rymmer max en person i bredd. Där man befinner sig i turordning, där blir man liksom kvar. Det finns ingen omkörningsfil.

Här bestämmer jag mig för att dra ner på takten, acceptera min plats i ledet och njuta av den behagliga farten. Trampar fel ett tiotal gånger på det besvärliga underlaget men det känns inget. Ser två tjejer en bit framför och tänker att jag borde ta mig förbi. Den ena flåsar högt, hon borde inte orka så länge. Den andra är senig med långlöparvader, hon blir en tuffare utmaning.

Passerar båda två precis innan gräset övergår till ren sandstrand. Sandstrand är kul i bikini och solglasögon, inte när man springer. Sjunker ner, glider hit och dit, och springer nog mer på stället än framåt.

När 3 km återstår kommer vi äntligen upp på asfalt. Underbara asfalt! Fram tills nu har jag verkligen tagit det lugnt, och planen var väl att fortsätta så de sista tre. Men…

Ser en tjej i blå tröja därframme. I mindre lopp är det roligare att jaga placeringar än att jaga tider. Hornen växer fram. Jag vill förbi. Piskar upp tempot lite och springer förbi en hel hög med trötta killar. Men det var ju inte killarna som var målet…

Trots att jag ligger i 4:24-fart tar jag inte in en meter på tjejen i den blåa tröjan. Svänger in på spurtrakan (som de inte asfalterat i år heller). Grästuvor gör en spurt omöjlig. Jag känner mig som Bambi när jag försöker ta mig fram men lyckas ändå ta mig över mållinjen utan att stå på öronen.

1.37.03 blir tiden. 20 sekunder från tjejen i den blå tröjan. 1 minut och 40 sekunder från den berömda och numera befintliga pallen

Med tanke på min målsättning är jag nöjd att bara vara 13 sekunder långsammare än förra året. Kroppen höll. Regnet övergick i sol och en helt fantastiskt eftermiddag.

Men än har jag inte tagit av mig strumporna och kollat blåsorna. Misstänker att det är en syn jag inte vill se…

19 Kommentarer

  • Svara
    Träningsglädje
    28 april, 2012 kl 18:15

    jävlar vad bra sprunget! kan knappt tänka mig ett lopp på sandstrand. jobbigt bara att jogga ju… grattis! fira ikväll!

  • Svara
    Andréa
    28 april, 2012 kl 19:03

    grymt!! Stor grattis! Du kommer ju krossa ditt mararekord om du bara får vara hel!

  • Svara
    Jenny
    28 april, 2012 kl 19:23

    Vad bra! Njut av kvällen!

  • Svara
    Anna
    28 april, 2012 kl 19:41

    Fantastisk tid – helt otroligt! Gött jobbat!!

  • Svara
    A
    28 april, 2012 kl 20:12

    Nu börjar man så sakterliga återhämta sig efter lite sömn och grillat. Grymt kul var det! Vill springa igen :) och vädret blev ju riktigt bra! Men håller med om att de kändes kallt innan start.

  • Svara
    Ingmarie
    28 april, 2012 kl 20:16

    GRATTIS! Snyggt! var nu rädd om fossingarna och pyssla om dem rejält…

  • Svara
    Askan
    28 april, 2012 kl 20:36

    Ja jädrar det kallar jag vass årsdebut!

  • Svara
    Em
    28 april, 2012 kl 21:35

    Så grymt!

  • Svara
    Träningen och livet
    28 april, 2012 kl 21:43

    Wow vilket grymt lopp och bra tid. Det kommer att gå strålande i Göteborg.

  • Svara
    Sara
    28 april, 2012 kl 21:45

    Du gjorde det skitbra idag :) Hoppas blåsorna inte blev allt för illa. Stor kram

  • Svara
    Lisa
    28 april, 2012 kl 23:16

    Det tyder väl på asbra grundkondis, starkt jobbat!:) och det låter verkligen som ett härligt lopp.

  • Svara
    anneliten
    29 april, 2012 kl 00:22

    Härligt sprunget och underbart berättat! Ledsen att jag inte kunde i år… Kan tänka mig att det var lite trångt på de där en-filiga stigarna i år, med så pass många löpare.

  • Svara
    Västgötskan
    29 april, 2012 kl 09:45

    Skitbra jobbat! Grattis! :-)

  • Svara
    Daniel
    29 april, 2012 kl 10:04

    Bra jobbat Anna! Så skönt att vi fick lite värme på slutet efter den där råa morgonen. Hoppas fötterna är ok idag! Vi har också lite bilder du ska få när vi har gått igenom alla ;) Sofie tog nästan 1500 bilder igår ;)

  • Svara
    mammaspring
    29 april, 2012 kl 13:30

    Grymt duktigt jobbat!! Heja heja!

  • Svara
    Anna (orka mera)
    29 april, 2012 kl 14:23

    Tack alla!!!

    Träningsglädje – det var inte hela vägen på sand, då hade jag dött! Men det räckte med de avsnitt som var, riktigt grymt jobbigt!

    Andréa – haha, ge mig inga idéer. I stockholm ska jag mysa mig runt och titta på utsikten. Mararekordet sparar jag till ett annat år :)

    A – men jag såg ju inte dig! Eller det gjorde jag kanske inte men jag vet ju inte hur du ser ut!! Fast din mamma skulle jag ju ha känt igen! Härligt jobbat i alla fall!!!

    Anneliten – du får komma nästa år! Med en hel och funktionsduglig fot!

    Daniel – åå, vad spännande med bilder. Ser du något dubbelrosa så är det jag och Sara!

  • Svara
    A
    29 april, 2012 kl 15:48

    Hur är backarna i göteborgsvarvet mot strandstigarna igår? Blev kontrollerat igår. På varvet skulle jag nog vilja chansa och öppna hårdare.

  • Svara
    Anna (orka mera)
    29 april, 2012 kl 20:24

    A – tycker inte det är så farligt. Två broar som går upp och ner. Sen är det smyguppför hela avenyn, men inget jättefarligt. Betydligt skönare än sand…

  • Svara
    Lotta
    30 april, 2012 kl 16:04

    Shit vad bra! (med tanke på förutsättningarna) och HURRA för att kroppen höll!

  • Kommentera