Söndagslyx

Klockan är tolv och jag har promenerat en halvtimme och kört två pass. Men inte nog med det – i eftermiddag väntar 1.5 timmes massage. Sånna här dagar kan man inte klaga.

Första passet var power (vår egen version av Bodypump). Hade gjort nytt pass och ska väl inte säga att det flöt felfritt. Vissa övningar passade himla bra här hemma på vardagsrumsmattan, men inte i skarpt läge. Får kasta om och byta ut litegrann.

afro2 

Nästa pass var Afro. Jag har startat en komiform-grupp på gymmet med 5 glada tjejer som inte brukar träna. Det här var vårt första träningspass tillsammans.

Det var skräckslagna miner som mötte mig i dörren in men jag hoppas de insåg att det inte var så farligt. Svettiga i pannan var de i alla fall och då är jag nöjd!

Nu väntar dunderlunch!

Inga kommentarer

  • Svara
    Anonymous
    16 september, 2009 kl 19:39

    Rapport från andra sidan.

    Skräckslagen och otränad tungviktare möter vansinnes-friskusen Annas blick i dörren på väg in i salen. Sväljer djupt. Mumlar tyst mitt mantra. Jag KAN skumpa – jag ÄR inte rädd. Tycker det gnistrar till i Annas ögonvrå. Och har hon inte ett lite läskigt leende idag? Lite oberäkneligt liksom. Kanske kommer huggtänderna fram idag?
    Åh, vad var det? Plötsligt skymtar något rosa förbi på min vänstra sida. Ånej! Det var bara jag, min egen spegelbild. Usch, varför MÅSTE det finnas speglar i en träningslokal. Och så många dessutom. Varför tog jag inte svart tröja som de andra. Nu syns jag ju så mycket mer…

    Mitt under passet ser jag hur Anna sneglar mot mitt håll. Försöker le tillbaks men ser i speglen hur mitt i tanken hurtiga leende förvandlats till ett otrevligt grin. Ansiktet speglar det kroppen försöker tala om dvs det som jag och min hjärna har bestämt oss för att låta bli att lyssna till. Tar istället i lite extra när vi sår våra frö på den afrikanske leråkern. Swisch, swisch liksom. Och en blomma ner i jorden till höger och så en på vänster sida…

    En timme och ett helt niagarafall av svett senare haltar jag ut ur salen. Flåsar som ett ånglock allt emedan jag lämnar saftiga fotavtryck på den mörka klinkern. Slås av det knasiga i att det faktiskt finns folk som har träffat sin blivande på gymmet. Fast det är klart, innan passen kan det förstås funka. Åtminstone om man går på olika pass….
    Men å andra sidan….efter passen kan det lätt bli intim-läge. Mun-mot-mun-metoden, menar jag. Fy vad jag andas tungt!

    Försöker få på mig gympaskorna. Lyckas inte. Går barfota ut i bilen… Lämnar svettiga fotavtryck på parkeringen innan jag krånglar mig in i bilen. Hrm, känns det inte lite konstigt i ryggen????

    Kommer hem och visar stolt infödingshoppen och på-med-gummistövlarna-stegen. Barnen fnissar och himlar med ögonen. Själv är jag ganska nöjd. Tänk att jag faktiskt vågade gå in genom dörren….och stannade!

    Är mindre nöjd nästa dag då sambon får välta mig ur sängen. Tvingas sjukanmäla mig. Kallar det ryggskott men vet innerst inne… Går som en gravid anka och hamnar på handikapp-parkering(soffhörnet utan ett enda toalettbesök fram tills dess att barnen kommer hem och hjälper lilla mamma på wc).

    Två dagar senare går jag upprätt igen – och längtar till nästa afropass! :-)

    Tack Anna!

  • Kommentera