Vasaloppstankar

Måndag igen efter en skön helg med superhärligt väder. Det roliga med fint väder är att man ser så många motionerande människor. Jag blir så inspirerad av alla som springer, cyklar, promenerar och åker rullskidor.

Rullskidor hör väl inte till den vanligaste träningsformen, men när jag såg en kille swischa förbi mig igår blev jag så sugen på att åka Vasaloppet. Inte åka rullskidor alltså (för det verkar livsfarligt, hur bromsar man liksom?) men att åka riktiga. Jag har ju ändå tänkt göra klassikern någon gång och nu när jag sprungit Lidingö hade det ju varit en logisk fortsättning…

Men jag vet att jag skulle komma till start utan många mil i benen. Förutsättningarna för skidträning i Skåne är ju tämligen begränsade och som sagt: rullskidor ställer jag mig inte på. Frågan är hur långt man tar sig på gamla meriter. Som norrlänning fick man ju skidvana med modersmjölken och jag kom faktiskt tvåa i skolmästerskapen i flera år… Skidor är ju så mycket teknik, och i jämförelse med en riktig skåning så är man ju Per Elofsson light…haha. Skämt å sido. Runt skulle jag nog ta mig, frågan är hur ont det skulle göra och hur lång tid det skulle ta…. Kanske värt att undersöka närmare i febuari?

Inga kommentarer

Kommentera