Alltså jag har den här:
Det är träningskläderna som inte får plats i garderoben. I garderoben finns ytterligare tre lådor och en hel rad upphängda löparjackor. Favoriterna används flitigt, second best används när favoriterna är i tvätten. Men resten ligger mest och samlar damm. (Och förhindrar att man hittar favoriterna och måste slänga ut allt på golvet när man har bråttom…)
När jag blir driftig ska jag anordna en sportloppis. Så jag får plats att handla nya favoriter. Typ någon av de här:
Ena dottern orienterar. Kvällen till ära på samma plats som mina fysmonstervänner kör utomhusträning. Hur stor är sannolikheten att jag lyckas stanna i soffan då?
Observera att min jacka inte är ROSA. Men jag gillar den ändå. Helt crazy på en torsdag alltså.
Jag tror jag har en miljon funktions-t-shirts. Lågt räknat. Inte ens om jag sover i dem och använder dem som disktrasor tar de liksom slut. Jag borde rensa. Organisera sportloppis. Eller bara kasta.
Anyway. Häromdagen fick jag en ny till samlingen. Från VM i halvmarathon som vi ska springa om exakt ett år. Faktiskt ganska fin.
Men för att den ska få plats måste jag slänga en annan. Kanske “Jag tränar inför Stockholm marathon 2008”-tröjan. Den känns lite inaktuell.
Alltså jag har ett par Nike-tights från stenåldern. Mina allra första tights faktiskt. Inhandlade då jag gick från att vara fitness-löpare i jazzbyxor till en löpar-wannabe i tights.
(Ja, det är dags att måla om naglarna…)
De är svarta (so far so good) med en blekgrön rand på benet. Fula som attan. De har legat oanvända längst ner i lådan i många år, tills jag började yoga. För då upptäckte jag att det var just DE byxorna som var de skönaste att yoga i. Mjuka, och utan den där kalla feelingen många funktionsmaterial har.
Därför har jag världens fulaste tights när jag yogar.
Ifall ni undrade.
