Man blir inte snygg i frisyren av att spinna i mössa första kvarten… Dessutom är det varmt. Om någon undrar…
Glädeyra i salen. Eller bara brutalt tvingade till att göra V-tecken…
Hela gänget i mål!
Hon i mitten har bara kört kettlebell ( i folkdräkt?). Hon är inte svettig och luktar fortfarande hallon…
Så var man i mål igen. Det går fortare och fortare för varje år. 3:38 och man undrar lite smått var det ska sluta. Nästa år är det kanske inte ens lönt att byta om…
Inga större fadäser i år. Mer än att kyrkosekreterare Cristina Grenholm smög sig in på storbilden och för några minuter lät oss trampa i blindo, utan draghjälp av de starka skidåkarna.
I övrigt flöt det på fint. Jag lovade att inte säga något, men det fanns en låt som fick alla att stråla. Den går så här:
De kommer aldrig att erkänna det. Men nu vet ni…
I målgång gled den verkliga kingen in, världens snyggaste kranskulla – med gorillaskor!
Förövrigt är kombinationen snö och sol extremt farlig för en norrlänning i exil. Det börjar liksom rycka i skidåkningstarmen! Jag kommer aldrig att säga det här offentligt men jag blev tamejtusan sugen på att köra på riktigt nästa år…
Om ett år vet vi om jag vågade!
I morgon väntar 4 timmars Vasalopp på spinningcykel. Som sig bör med blåbärssoppa, banan, vetebullar och kexchoklad. Skulle det inte räcka för att hålla igång mina ben har jag bakat nyponbars som back-up. Nötter, frön, äggvita, torkade bär och lite honung. Känner jag mig själv rätt går de åt innan kexchokladen. Vem kan motstå nötter liksom?
Portugal är mindre än 10 dagar bort och nu kan man alltså börja vädersurfa! 22 grader nästa söndag, inte så dumt.
Söndagen som kommer blir förmodligen ännu varmare. Den tillbringar jag tillsammans med 21 andra i en trång spinningsal, med Vasaloppet på storbild. Till musik som vanligen är bannlyst på mina pass svettas vi pölar, dricker blåbärssoppa och har det trevligt.
Vad gör du i helgen?
