Saxat från Facebook lördag morgon.
Utsikt från gymmet några timmar senare: ett helt gäng cyklister redo för en tur i strålande vårsol
Men jag ska spinna. Inomhus. Jag är inte avundsjuk. Inte alls.
Saxat från Facebook lördag morgon.
Utsikt från gymmet några timmar senare: ett helt gäng cyklister redo för en tur i strålande vårsol
Men jag ska spinna. Inomhus. Jag är inte avundsjuk. Inte alls.
… skulle inga yogalokaler ha klocka
Så skönt att bara får glida iväg en stund och glömma det där med tiden.
…skulle ingen sms:a på mina spinningklasser
Hallå. Våga göra dig själv otillgänglig! Du missar halva poängen med träningen om du är någon annanstans mentalt!
…skulle min naprapat vara lite mindre eftertraktad
Tid först nästa måndag!
Vid de senaste Vätternspinning-etapperna har Camilla suttit längst fram och druckit en grön sörja som sett allt annat än aptitlig ut. Idag hade hon med en flaska till mig också…
Jaaa, det var svettigt idag igen…
Skeptisk vid första klunken. Lite förvånad över konsistensen. Men sen gick det bra. Sörplade i mig hela den gröna geggamojan och överlevde passet med orken i behåll.
Innehåll? Havremjölk, banan, kakao, hampaprotein, physilliumfrö och spirulina.
Bananen överröstade såväl hampaproteinet och spirulinan som annars brukar smaka allt annat än hallon. Faktiskt helt ok.
Så nu hittade jag äntligen ett sätt att göra mig av med stora burken Hampaprotein som stått och samlat damm ett tag.
Efter dagens etapp är vi alltså framme i Hjo på vårt andra varv runt sjön. Förra varvet tävlade vi ut en köpe-lasagne (sånt man brukar äta i Hjo). Idag fanns inga att uppbringa på Ica…
Sista etappen går om exakt 4 veckor för er som är sugna på långpass! 4 timmar 6 minuter.
Snart dags för utecykling igen! Hoppas komma väl förberedd!
Vet inte om det bara är jag, men jag tycker spinningen håller på att förändras. Att bli mer cykel och mindre spinning. Mer sitta och mindre stå.
När jag började instruera spinning jobbade man i stående och vilade i sittande. En sittande backe blev aldrig någonsin lika tung som en stående. Och mycket stående var liksom själva definitionen på ett tufft pass.
Men så blev jag heller aldrig bra på att cykla (på riktigt) trots miljoner timmar i spinningsalen. Kanske för att man nästan ALDRIG står upp på en landsvägscykel.
Efterhand har jag börjat sitta mer och mer på spinningcykeln. Njuter av tunga sittande backar såväl som raksträckor med driv i högre kadens. Stå gör vi naturligtvis också men det är inte per automatik där vi ödslar krutet.
Får se om det gett resultat nu när vi förhoppningsvis snart får plocka fram landsvägshojen.