3 km. 6-minutersfart. Lugnt och fint.
Om det inte vore för att jag fick håll efter 500 meter och för att det stramade på insidan knät, hade jag känt mig fullständigt race ready inför nästa helg. Nu har jag lite att jobba på…
3 km. 6-minutersfart. Lugnt och fint.
Om det inte vore för att jag fick håll efter 500 meter och för att det stramade på insidan knät, hade jag känt mig fullständigt race ready inför nästa helg. Nu har jag lite att jobba på…
Om åtta dagar går flyget till New York. Antingen är jag på plats, eller inte.
Om 2 timmar har jag läkarens dom.
Lycka är att få ner pulsen till 49 i sittande (sen blev jag nervös när det skulle fotas). Det är faktiskt bara 5 slag högre än normalt. Kanske, kanske, kanske finns det en ände på denna förkylning. Jag börjar se ett ljus.
Testade mig för mycoplasma och TWAR igår. Det tar till nästa vecka att få svar så än vet jag inte resultatet. Då min sänka är fortsatt hög tycker min underbara doktor att det inte finns någon tid att spilla. Vi väntar inte in resultatet utan behandlar ändå. Ny medicin. Nytt krig.
Och klockan tickar…